Personal i äldreomsorgen utbildas i svenska: ”Vi har stora rekryteringssvårigheter”
Genrebild.

Språkförbistringen och svårigheten att kommunicera inom personalen och med de boende i äldreomsorgen ökar. De anställda talar ett otal olika språk men alltmer sällan svenska. Nu avsätts skattepengar för att lära personalen den svenska de inte lärt sig på SFI och i avsaknad av egentligen inte uppfyller kraven för anställning.

Äldreomsorgen som offentlig arbetsmarknadssektor används i allt större utsträckning för att snygga till de katastrofala sysselsättningssiffrorna för nyanlända migranter. På många håll anställs personer som saknar också de lågt ställda kvalifikationskraven, exempelvis basala kunskaper i svenska språket.

En av de många platser där man tummar på språkkravet för att få arbeta i äldreomsorgen är Ängelholm. Även funktionsnedsatta får hålla till godo med personal som inte kan kommunicera på svenska.

Omfattande språkförbistring

Missnöjet är stort bland de äldre med att de inte kan göra sig förstådda med omsorgspersonalen och vice versa. Även den svenskspråkiga personalen och cheferna upplever stora problem med kommunikationen då den andel av de anställda som inte förstår svenska ökar, ett fenomen som tillskrivs ”stora rekryteringssvårigheter”

– Vi har en problematik där medarbetare fullt ut har svårt att göra sig förstådda. Signalerna om språkförbistringar kommer både från de äldre, från kollegor och från chefer, säger Ingela Sylvander (M), ordförande i nämnden för omsorg och stöd, till statsradions lokalreporter.

”Språkombud” rekryteras för att tolka

Personalbristen är stor men när statliga pengar nu skjuts till är det inte för att få fler händer i omsorgen. I stället är det så kallade språkombud som rekryteras.

Deras uppgift blir att fungera som tolkar på arbetsplatsen mellan invandrad och svensk personal och mellan anställda som inte kan svenska och de svenskspråkiga patienterna. 52 språkombud ska kommunen utbilda.

”Litet steg i rätt riktning”

Sekundärt hoppas man att satsningen på språkombud ska göra äldreomsorgen till en mer attraktiv arbetsplats och att svårigheten att hitta kompetent personal ska minska. Den målgrupp som Sylvander ser framför sig ska lockas till omsorgsjobben är dock inte svenskar utan fortsatt personer med svenska som andraspråk.

– Det här är ett sätt att höja kvalitén på vår verksamhet och att göra de här yrkena mer attraktiva, det här blir ett litet steg i rätt riktning, säger hon.

Trots sin position som ordförande i nämnden för omsorg och stöd säger sig Sylvander inte känna till vilka språkkrav som gäller för anställning i dessa yrken.

”Ser mellan fingrarna” med språkkrav

Statsradion kontaktar därför i stället kommunstyrelsens ordförande Robin Holmberg (M) som berättar att det finns vissa språkkrav, men bara på papperet. I verkligheten ses det mellan fingrarna med brister i språkkunskap i rekryteringsprocessen.

– Vi tvingas anställa folk som kan svenska på en låg nivå och inte är bekanta med vokabulären inom vårdyrket, erkänner Holmberg.

Särskild SFI-kurs inrättas

Han berömmer samtidigt kommunen för att vid sidan om språkombuden också ha dragit igång en särskild kurs i svenska för invandrare, SFI, med inriktning just på vård och omsorg. Holmberg beskriver det som ”ytterligare ett steg på vägen”.

Formellt fattas beslut i språkombudsfrågan av kommunfullmäktige efter helgen.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mats Dagerlind

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.