Regeringen förbereder en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år för minderåriga som begår grova gängbrott. Kritiken från vänsterliberalt håll har inte låtit vänta på sig och inifrån Kriminalvården obstrueras det. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) försöker nu lugna opinionen: fängelsemiljön för de yngsta ’barnsoldaterna’ ska bli så öppen och barnanpassad som möjligt, med skola, behandling och fritidsaktiviteter – ministern nämner som exempel Playstation och fotboll.
Bakgrunden till reformen är en utveckling som regeringen beskriver som alarmerande. Enligt Strömmer rör det sig om omkring 50 personer i nedre tonåren som bara i år är involverade i misstankar om mord, mordförsök eller mordförberedelser i invandrarkriminell gängmiljö. Det är denna, lilla men extremt belastade, grupp som står i fokus för lagändringen.
Strömmer betonar att det inte handlar om någon generell sänkning av straffbarhetsåldern för alla brott, utan om ett smalt undantag för de mest brutala brotten. Han understryker också att situationen i sig är ett misslyckande för samhället.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Ingen tänkande människa vill väl kasta barn i fängelse.
Samtidigt menar han att dagens system inte längre förmår bryta de mönster som dessa barn redan fastnat i. Det är en del av de senaste decenniernas invandringsrelaterade grova gängkriminalitet där straffrabatter för unga brottslingar utgör incitament för äldre kriminella att låta ’barnsoldater” utföra de grövsta brotten eftersom dessa om de åker fast kommer undan lindrigt eller till och med helt slipper straff.
SiS, HVB och kommunerna bedöms inte räcka till
Redan i dag döms 15–17-åringar till sluten ungdomsvård, i praktiken via Statens institutionsstyrelse (SiS). Men enligt Strömmer finns stora problem i nuvarande ordning. Han pekar på återfall, fritagningar och brister i kontrollen av kommunikation med omvärlden. Erfarenheten är, enligt honom, att en stor majoritet av de äldre ungdomar som begår mycket grova brott återvänder till gängmiljöer efter avslutad vård.
För de ännu yngre är det ofta hemkommunerna som bär huvudansvaret genom socialtjänst, HVB-hem eller placering i familjehem – något Strömmer menar skapar ojämlikhet och bristande säkerhet.
LÄS ÄVEN: Tidöregeringen: Nästa sommar kommer kriminella 13-åringar fängslas
Regeringens slutsats är att Kriminalvården, trots invändningar, måste kunna ta ett ansvar även för denna yngsta grupp vid de grövsta brotten. De tidigare sätten att hantera unga brottslingar är inte rustade för dagens situation när det inte längre handlar om snatterier och haschrökning, utan om mord.
Kriminalvården obstruerar – regeringen står fast
Motståndet mot förslaget kommer även i form av myndighetsaktivism. Kriminalvården, tillsammans med flera andra tunga remissinstanser, avstyrker sänkningen och föredrar en fortsatt situation som dagens med ’barnsoldater’ som straffritt begår mord i samhället.
LÄS ÄVEN: Kriminalvården: Nej till att fängsla barnsoldater
Myndigheten åberopar svårigheter med att rehabilitera så unga barn i fängelsemiljö och pekar även på resursbrist i ett Sverige där fängelserna redan är överfulla av grovt kriminella med invandrarbakgrund. På Åklagarmyndigheten hotar man med vilda strejker om lagändringen klubbas.
Strömmer säger att kritiken tas på allvar och att remissvaren analyseras noggrant, men han markerar tydligt att politiken inte förhandlar bort sitt ansvar.
– Det är ju inte en förhandling. Politiken måste ytterst både fatta besluten och bära ansvaret för besluten.
LÄS ÄVEN: Aktiviståklagare i uppror – vägrar åtala 13-åriga gängmördare
Han påminner om att Kriminalvården redan fått i uppdrag att förbereda platser för 15–17-åringar från och med nästa sommar – och att 13-åringarna ska rymmas inom samma system när reformen genomförs.
”Så öppen verksamhet som möjligt”
En av de mest känsliga frågorna rör hur vardagen för de yngsta mördarna ska se ut innanför murarna. Strömmer återkommer flera gånger till att tillvaron på anstalterna ska vara en så barnanpassad och behaglig som säkerheten tillåter.
Isolering kan förekomma, men endast tillfälligt och vid akuta risker, exempelvis om den unge mördaren bedöms vara farlig för sig själv eller andra. Justitieministern understryker att barnkonventionen även gäller i anstaltsmiljö.
– Utgångspunkten är en så öppen verksamhet som det bara går.”
När han får konkreta frågor om innehållet i vardagen bekräftar han att ingenting kommer att fattas de yngsta grova gängkriminella i form av leksaker och fritidssysselsättning.
– Det tror jag att det kommer finnas, alltså Playstation och fotbollsplan.
Samtidigt betonar han att det centrala ska vara skolgång, behandling och strukturerade fritidsaktiviteter. Avdelningarna ska byggas särskilt för unga, skilt från vuxna intagna.
Tillfällig lösning på akut problem
Regeringens plan är att sänkningen ska vara tidsbegränsad, under fem år. Strömmer beskriver reformen som en nödventil i ett akut läge, där Kriminalvården tillfälligt ska kunna avlasta socialtjänst och skola så att förebyggande arbete kan förstärkas på bredare front.
Han medger att risken finns att den invandringsrelaterade grova gängbrottsligheten pressas ner ytterligare i åldrarna, men menar att forskningen pekar åt olika håll – och att passivitet inte längre är ett alternativ.
– Det är en helt hårresande siffra, säger han om det antal personer under 15 år som befinner sig i rättsprocesser åtalade för mord och relaterade brott.
Så sammanfattar han själv känslan inför de omkring 50 barn som redan i år kopplats till de grövsta våldsbrotten. Om fem år av undantagslagar räcker för att lösa problemet återstår att se.
Vägval för rättsstaten
Debatten om 13-åringar i fängelse har blivit en av de mest laddade rättsfrågorna på länge. Kritiken handlar om barnrätt, resurser och risken för att normalisera inlåsning av allt yngre.
LÄS ÄVEN: Barnkonventionen får inte bli de kriminella gängens skyddsnät
Regeringen och de som stödjer lagändringen svarar med att dagens verktyg inte räcker mot gängens systematiska rekrytering av barn, och att brottsoffer, deras anhöriga och den breda allmänhetens trygghet väger tyngst.
