I en översyn polismyndigheten gjort av polisprogrammen vid fem olika lärosäten i landet pekar man ut två områden som problematiska – att många unga poliser har svårigheter med att uttrycka sig i skrift och att de har för dåliga körkunskaper.

Polistidningen har tagit del av ett utkast till rapporten som sammanfattar polismyndighetens översyn. Problematiken med att uttrycka sig i skrift ska märkas då de skriver förhörsprotokoll och rapporter. Enligt lärosätena speglar detta en allmän trend i samhället där studenter har svårt med de skriftliga momenten. En av orsakerna till detta menar man är den nya tekniken.

– Vi har en ny generation som är van att skriva i olika appar. Det är vanligt med särskrivningar och man är inte alltid så noga med stavning och meningsbyggnad. Men jag upplever inte att det är någon katastrof bland våra studenter, säger Carina Hansson som undervisar polisstudenter i avrapportering och dokumentation på Linnéuniversitetet i Växjö.

Ingen svenskundervisning
På frågan vad man gör för att förbättra de nya polisernas svenska svarar Hansson att de inte är några svensklärare och som utbildningen ser ut i dag finns ingen tid för svenskundervisning, fokus ligger i stället på ett rättssäkert språk.

– När Polisen får kritik av JO är det inte för att vi har missat att sätta punkt och stor bokstav i en mening, utan för att att vi inte har dokumenterat ett frihetsberövande korrekt till exempel. Stavfel ser fula ut men är inte ett problem för rättssäkerheten så länge de inte förändrar betydelsen av ord eller meningar.

När det gäller de bristande kunskaperna i bilkörning föreslår man en mer individanpassad utbildning och att man möjligen skulle kunna ge extra undervisning utöver ordinarie schematid.

Lägre krav
På grund av polisbristen beslutade man 2017 att sänka de fysiska antagningskraven.

2019 framkom att många polisstudenter, framför allt kvinnliga sådana, varken har den fysiska eller psykiska styrkan att hantera ett tjänstevapen.