Skattepengarna räcker inte till allt. Med en invandring som kostar hundra miljarder kronor om året eller mer krävs besparingar på andra offentliga utgifter och vård och omsorg är sektorer som länge varit föremål för nedskärningar. I Göteborg tar man nu nästa steg med listor på vårduppgifter som personalen inte längre ska utföra. Det S-styrda facket i regionen säger sig vara ”jättenöjda” med att patienterna nu får ännu sämre vård och beslutet som tagits av myndighet under arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L).

Det är Östra sjukhuset i Göteborg som nu inför det man kallar prioriteringslistor. Namnet är något missvisande då det handlar om motsatsen, det vill säga bortprioriteringar – vårduppgifter som personalen ska strunta i att utföra vid överbeläggningar och personalbrist då tiden inte räcker till.

Bristen på pengar har lett till en närmast kaotisk situation på många sjukhus i landet och Göteborg utgör inget undantag. På såväl Östra sjukhuset som Sahlgrenska har larmen avlöst varandra om en vård i fritt fall som inte anstår ett välfärdsland som Sverige med dessutom ett av världens högsta skattetryck.

Ond cirkel

Det saknas sängplatser och personal och akutmottagningarna är svårt underdimensionerade. Situationen har lett till en ond cirkel där arbetssituationen fått allt fler att lämna vårdyrket eller söka sig till grannlandet Norge, vilket i sin tur försämrat läget ytterligare, och så vidare.

En stor inflyttning av migranter från länder med låg folkhälsostatus och betydligt större vårdbehov än den genomsnittlige svensken sätter samtidigt ökad press på en vårdapparat vars resurser borde öka men alltså minskar.

Den relaterade grova gängkriminaliteten utgör också en utmaning för vården när skjutna och knivskurna ska lappas ihop och sedan rehabiliteras. Att gängkonflikterna med hot och våld fortsätter in på akutmottagningar och avdelningar bidrar ytterligare till att anställda söker sig bort från vården och att det blir svårare att rekrytera.

(Bort)prioriteringslistor införs

På Östra sjukhuset i Göteborg har det nu gått så långt att vissa vårduppgifter inte längre ska utföras. Detta formaliseras – med fackets goda minne – i form av så kallade (bort)prioriteringslistor. Formellt har listorna karaktären av undantag som gäller endast då tiden för personalen på grund av överbeläggningar och personalbrist inte räcker till. Men detta är idag och sedan länge mer eller mindre permanenta tillstånd.

Verksamhetschef Sofia Ekdahl erkänner i en kommentar till GP att det konkret innebär sämre eller utebliven vård för patienterna men att man inte har något val så länge politikerna väljer att lägga skattepengarna på annat än vård och omsorg:

– Jag hade önskat att situationen var annorlunda, säger hon.

Regering och opposition i samverkan

Det är Arbetsmiljöverket – en myndighet som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) – som tagit beslutet att Östra sjukhuset inte ska få mer pengar, vårdresurser eller personal utan i stället måste prioritera bort delar av vården till patienterna. Men något motstånd från oppositionen har man inte mött.

Drivande i att på det här sättet ytterligare försämra vården för patienterna har Östra sjukhusets huvudskyddsombud Johnny Sundling varit. Han är även aktiv S-politiker i Göteborg och förklarar sig ”jättenöjd” med att ha med sig regeringen på nedskärningarna.

– Vi är jättenöjda. Det kommer att underlätta, säger han i en kommentar till GP.

Hotar med viten som belastar vården ytterligare

Arbetsmiljöverket hotar nu med att göra ekonomin för Östra sjukhuset och därmed vården för patienterna ännu sämre. Detta genom att utdöma viten på hundratusentals kronor som belastar sjukhusets budget. Hur myndigheter föreställer sig att sjukhusledningen ska kunna lösa krissituationen och missförhållandena under rådande omständigheter framgår inte.

Redan innan bortprioriteringslistorna togs fram bedömde Arbetsmiljöverket att arbetsmiljön på avdelningarna har så allvarliga brister att det utgör ett hot mot patientsäkerheten. De ytterligare nedskärningar som nu beordras menar myndigheten ska återställa en del av patientsäkerheten men alla håller inte med om den logiken.

En av dem är verksamhetschef Sofia Ekdahl som menar att det inte går att strunta i arbetsuppgifter med bibehållen nivå på vård och omsorg.

Sämre hygien för patienterna

Hon hoppas i stället att det bara ska behöva handla om att de bortprioriterade uppgifterna skjuts fram och utförs när det finns mer tid och personal och mindre överbeläggning. En sak som hon tycker att man kan kompromissa lite mer med är patienternas hygien. Det är samtidigt ett område där det genom åren kommit många larm om missförhållanden.

Ekdahl önskar samtidigt att man inte skulle behöva göra de här försämringarna för patienterna. Även det socialdemokratiska huvudskyddsombudet Johnny Sundling säger att han ”mycket hellre sett en verksamhet där man hade nog med personal”. Några konkreta förslag på prioriteringslistor för vård och omsorg framför andra idag kostsamma budgetområden när skattepengarna ska allokeras har han emellertid inte.