Kortdokumentären ”Life Overtakes Me”, som är oscarsnominerad, följer bland annat en flicka som uppges vara apatisk. Men Magasinet Filter skriver nu att det finns ett problem: ”Huvudpersonen i filmen har tvingats spela sjuk”.

Filter som granskat dokumentären skriver nu att flickans historia en bluff. Dokumentären följer tre personer, bland andra sjuåriga ”Nadja” som påstod ha varit apatisk i flera månader. Hon blev sondmatas, bars i filmen omkring av sina föräldrar till synes livlös och tvingas bära blöja. Detta skedde samtidigt som familjen försökte få uppehållstillstånd.

Men Filter har träffat en familj i Dalarna som känner familjen med den apatiska flickan på nära håll. De umgicks nämligen regelbundet under tiden flickan påstods ha varit sjuk.

LÄS ÄVEN: Läkare erkänner: tung medicinering till ’apatiska flyktingbarn’ trots att man visste att de simulerade

– Jag såg henne öppna kylskåpet, hur hon drack, hur hon lekte och pratade. Hon var absolut ett friskt barn. Jag kan inte förstå hur föräldrarna, som var rädda för att bli avslöjade, lät dem filma henne och visa allt detta, säger Irina Bylund till Filter.

Maken Göran Bylund instämmer men förvånas över att det inte finns metoder att avslöja sådana bluffar.

Fick avslag på asylansökan

Våren 2015 sökte familjen, som kommer från forna Sovjet-blocket, asyl. Hösten 2016 fick de avslag. Helt plötsligt blev då dottern Nadja apatisk. Föräldrarnas förklaring var att det ska ha varit först då som dottern fått reda på om de påstådda hoten i hemlandet som föräldrarna använde som anledning för att få asyl i Sverige.

Flickan tog skada under tiden som ”apatisk”. Filter fick tag på läkarintygen från Falu lasarett. Filter skriver:

»Relaterat till svält fått en allvarlig rubbning av sina salter i blodet.«

Fyra dagar senare hade tillståndet förvärrats:

»Fått vätska iv [intravenöst] i omgångar vilket hjälper för stunden. I behov av sond men vid sondsättning får vi en mycket traumatisk situation där vi på grund av ångest och rädsla hos flickan blir tvungna att avbryta.«

Falsk bild av verkligheten

Men makarna Bylunds bild av Nadja var alltså en helt annan. Två dagar innan det första akutbesöket för Nadja berättar de att de var hembjudna till Nadjas familj.

Nadja var då lika pigg som hon brukar, men hade förbjudits att äta. Bylund-paret berättade att hon hade fått lära sig att spela apatisk på beställning. Enligt Irina Bylund var Nadja ett helt friskt barn, gick hemma och åt mat.

Men det mamman oroades över var om dottern skulle äta för mycket, då det kunde riskera att skapa misstankar hos läkarna.

LÄS ÄVEN: ”Apatiska flyktingbarn” i attack mot Gellert Tamas: ”Håll käften och läs artikeln”

Filter pratade även med en dotter till Irina och Göran som varit barnvakt år Nadja under tiden hon påstods vara apatisk.

– Hon sprang, hoppade, lekte och var ett helt normalt barn, säger den vuxna dottern. Men föräldrarna hotade med att familjen skulle skickas tillbaka till hemlandet om hon avslöjades som frisk. Samtidigt lovade de henne att åka till Disneyland i Paris om hon lyckades, sa hon till Filter.

Till SVT bekräftar också Irina och Göran vad de berättat för Filter.

Filter avslöjade i höstas liknande berättelse, vilket Samhällsnytt skrev om, om hur barn tvingades spela apatiska och utsattes för tortyrliknande behandling av föräldrarna.

Tillfrisknade direkt efter uppehållstillstånd

I oktober 2017 fick Nadjas familj ändå permanent uppehållstillstånd, tack vare dotterns uppgivenhetssyndrom. Men kort därpå tillfrisknade hon snabbt, vilket skildras i dokumentären och har väckt frågetecken hos experter.

Skaparna av den kritiserade dokumentären, John Haptas och Kristine Samuelson, valde att utelämna andra perspektiv eller vittnesmål. Istället intervjuades Gellert Tamas, som själv fått hård kritik av före detta ”apatiska flyktingbarn” liksom läkaren Thomas Jackson, för att ha ljugit.

LÄS ÄVEN: Läkare: ”Gellert Tamas och media ansvariga för tortyren av ’apatiska flyktingbarn’”

Samhällsnytt intervjuade Thomas Jackson, som var en av de första att kritiskt ifrågasätta fenomenet om ”apatiska flyktingbarn”. Ni kan se intervjun nedan: