Producent betalade för studie som visar att kontroversiell klimat-kemikalie till mjölkkor är säker

Fodertillskottet Bovaer som ges till mjölkkor för att minska deras klimatpåverkan utgör ingen hälsofara. Det intygar Arlas presschef Max Wallenberg och doktorn i veterinärmedicin Henrik Christensen. Men den studie som slår fast att fodertillskottet är säkert har producenten DSM själv betalat för.
– Det finns ingen anledning till oro, säger Henrik Christensen till Samnytt.

3-Nitrooxypropanol, även känt under produktmärket Bovaer. Så heter en kemikalie som sedan tre år tillbaka ges som fodertillskott till mjölkkor i ett flertal länder. Anledningen är att kornas rapande och fisande ses som ett hot mot klimatet.

– Trots att mjölkkor bidrar med jättemånga positiva saker, som framförallt mat och öppna landskap och biologisk mångfald, så bidrar de också med sina rapar, berättar Arlas presschef Max Wallenberg för Samnytt och fortsätter:

– De släpper ut metangas helt enkelt. Bovaer och andra metanreducerande fodertillskott kan vara ett sätt att minska klimatutsläppen på gårdarna. Det är därför vi tittar på hur man kan använda Bovaer i mjölkproduktionen.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Gäng åtalas för grova åldringsbrott – blåste 97-åring på besparingarna

Pilotprojekt i Sverige

3-Nitrooxypropanol hämmar ett enzym hos idisslande djur som kor; ett enzym som katalyserar den så kallade metanogenes där metan bildas. Genom att hämma enzymet bildas mindre metan i kornas matsmältning.

Från januari till juni 2023 testas Bovaer på fem svenska Arlagårdar. Fodertillskottet har då redan klassats som säkert av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), så det är inte det Arla utvärderar med sitt test.

LÄS ÄVEN: Arla matar kor med metandämpande tillsats utvecklat av Bill Gates

– Det vi testade var egentligen: Hur funkar det i mjölkproduktionen ute på gårdarna, rent praktiskt? Det var det vi utvärderade helt enkelt, förklarar Wallenberg för Samnytt.

Och det fungerade bra då?

– Djuren mådde bra, mjölken smakade bra, praktiskt funkade det bra. Det som är skälet till att man inte kan införa det i lite större skala i Sverige just nu är att det här fodertillskottet kostar ganska mycket. Det går helt enkelt inte att få ekonomi i det om vi inte hittar ett sätt att lösa finansieringen på.

– I vissa länder tittar man ju på att det finns statliga subventioner för det här. En annan variant är att man hittar marknadslösningar. Att du och jag får betala lite mer i butiken eller att dagligvaruhandeln går och tar en viss del. Men som det är nu så är det lite för dyrt för att funka rent praktiskt på bred front.

Så det är inga Arlabönder i Sverige just nu som använder det?

– Just nu så är det inga svenska Arlakor som får Bovaer. Däremot så tittar vi som sagt på hur man skulle kunna lösa finansieringen.

Arla: Bovaer är säkert

Bovaer börjar användas till mjölkor i Brasilien och Chile 2021. Året därpå kommer det till Arla som, förutom i Sverige, även har mjölkbönder i Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.

I början av 2024 godkänns Bovaer för den kanadensiska marknaden, och i maj i år ger amerikanska FDA klartecken för att ge den klimaträddande kemikalien till USA:s nästan tio miljoner mjölkkor.

Och det är nu en debatt blossar upp i USA om hur pass säkert Bovaer är. Om det finns några hälsorisker för dels korna, men kanske inte minst de människor som dricker mjölken och äter mejeriprodukterna.

På Arla är man medvetna om debatten som förs på internet.

– Jag förstår oron när saker flimrar förbi i sociala medier. Sedan är mycket av oron kopplad till saker som inte stämmer. Vi kommer aldrig att göra något som har negativ effekt på hur djuren mår eller påverkar kvaliteten på mjölken. EFSA har ju godkänt det här fodertillskottet för mjölkkor, just för att det inte påverkar mjölkkorna och det inte påverkar mjölken. Så det här är ett godkänt fodertillskott som säljs i över sextio länder, och det finns redan flera svenska mejeriföretag som använder det här, säger Max Wallenberg.

– Det florerar ganska mycket rykten och spekulationer och i vissa fall ren desinformation i de här trådarna. Jag förstår att man som konsument kan bli orolig över det. Men det har genomförts omfattande tester i många år, och det faktum att EFSA har godkänt fodertillskotttet, är tillräckligt för oss för att lita på att det här är säkert.

– De studier som är gjorda visar att det inte finns någon Bovaer kvar i mjölken, utan det bryts ner naturligt i våmmen på kossan. Tillskottet skadar vare sig djur eller människor.

Experten: Bovaer är säkert

Att Bovaer är säkert att använda har inte minst, som sagt, slagits fast i ett vetenskapligt utlåtande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Bakom utlåtandet står 27 forskare från ett flertal olika EU-länder.

En av dem som står bakom utlåtandet är Henrik Christensen, doktor i veterinärmedicin vid Köpenhamns universitet. Danmark är ett av de länder som gått allra längst med att införa Bovaer för att rädda klimatet från kornas farliga utsläpp.

– Danmark har en lag där bönder får subventioner. Om de använder det här tillskottet, så får de subventioner från staten. Det är ganska unikt. Det ger dessutom ännu mer erkännande för det här tillskottet, förklarar Christensen för Samnytt.

Och enligt den danska doktorn är Bovaer säkert att använda.

– Vi har självklart utvärderat det här fodertillskottet som ska minska utsläppen. Men en del av det materialet är inte tillfängligt för allmänheten, säger han.

– När det har gått igenom EFSA:s regleringsprocess så är det säkert. Det är därför vi arbetar med det här. Det är oberoende forskare som jag som uttrycker sin vetenskapliga uppfattning. Det är så att allmänheten kan känna sig trygg med att det är säkert. Så det finns ingen anledning till oro.

Christensen säger att Samnytt sannolikt kommer få samma svar om vi vänder oss direkt till EFSA, istället för forskarna som skrivit under det vetenskapliga utlåtandet.

– De ger dig ett standardsvar som jag gör nu. Du vet, den politiskt korrekta förklaringen, säger han.

DSM: Bovaer är säkert

Företaget bakom Bovaer är holländska DSM (Dutch State Mines). Sedan maj förra året har DSM fusionerats med schweiziska Firmenich och bildat dsm-firmenich.

Tillsammans utgör de ett storföretag inom hälsa, vitaminer, smaktillsatser och kemikalier med närmare 30 000 anställda, och som omsätter motsvarande omkring 150 miljarder svenska kronor.

Henrik Christensen förklarar att det är dsm-firmenich som betalat för de studier som bevisar att Bovaer är säkert att använda. Han och de andra forskare som skrivit EFSA:s utlåtande har inte själva gjort det.

– Det är de företag som ansöker om att få sina preparat godkänna som betalar för forskningen. Och det kan vara universitet eller privata företag. Men det är klart att den forskning som görs måste vara vetenskapligt acceptabel, säger han.

Men vänta. Det du säger nu, är att det är det holländska företag som tillverkar produkten, som själv finansierat den studie som bevisar att Bovaer är säkert?

– Ja. Det måste de göra, för det är inte några tester som det allmänna utför. Det finns inte längre resurser i den offentliga sektorn för att göra det. Så om ett företag vill ha ut ett preparat på marknaden, så måste de dokumentera att det är säkert. Och för det betalar de ibland stora summor pengar.

Men det betyder att forskarna har intresse i att visa att det är säkert?

– Ja, men nej. Det säkerställs såklart att det inte är partiskt, säger doktor Henrik Christensen.