De sänkta kraven för antagning till polisutbildningen har fått många konsekvenser. En av dem är att allt färre poliser behärskar de svenska språket, vilket ställer till problem när utredningar som är obegripliga ska användas som underlag i rättegångar. Men enligt en universitetsprofessor i svenska bör detta inte ses som ett problem utan som att ”en ny språknorm” etableras av den nya unga generationen.

Samhällsnytt har tidigare rapporterat om att nya poliser i motsats till de äldre inte kan uttrycka sig i skrift. Det är inte endast relaterat till polisens mångfaldspolicy för att rekrytera personer med utländsk bakgrund till kåren. Alltfler svenska ungdomar har också problem med språket, har aldrig läst en bok och kan inte tillgodogöra sig en genomsnittlig tidningsartikel.

LÄS MER: Polismyndigheten: Nya poliser har problem att uttrycka sig i skrift

Till följd av de lägre antagningskraven kommer alltfler icke skrivkunniga in på polisutbildningen. När de sedan kommer i tjänst som poliser uppstår problem. Förundersökningsprotokoll som ska utgöra underlag för att lagföra personer för brott är ofta så rörigt och illa skrivna att de inte är begripliga.

Detta ha i flera fall lett till att åklagare inte kan driva ärenden vidare och att åtal inte kan väckas, bland annat mot sexualförbrytare.

Men Mona Blåsjö, professor i svenska på Stockholms universitet, menar att det är ett felaktigt synsätt att beskriva det som att nya poliser och unga personer i andra sammanhang har blivit sämre på att skriva. Man bör i stället betrakta det som att en ny språknorm håller på att utvecklas där de unga går före.

– Ett exempel är särskrivningar, som är väldigt vanligt. Man kan tycka att det är en försämring av språket, men det kan också vara en allmän språkförändring som är på gång. Det är ofta de yngre som anammar nya normer först, förklarar Mona Blåsjö.