Professorn om Per Bolund (MP): ”Intellektuellt motbjudande”

Sverige måste välja mellan antingen kraftverk som eldas med fossila bränslen som kol och olja, eller nya kärnkraftverk för att få slut på elkaoset i södra delen av landet. Det säger Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, till Samnytt.
– Det här har man helt bortsett ifrån i den svenska politiska debatten, säger han.

Jan Blomgren var ovanligt ung, bara 38 år, när han 2003 utnämndes till professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Efter att ha lämnat professorstjänsten har han hunnit med att vara senior expert vid Vattenfall och föreståndare för Svenskt kärntekniskt centrum vid Kungliga tekniska högskolan.

Blomgren driver sedan 2013 företaget Inbex där han arbetar med rådgivning, utbildning och som debattör.

”Intellektuellt motbjudande”

Under söndagen intervjuades Miljöpartiets språkrör Per Bolund i statstelevisionen. Han pratade bland annat om kärnkraft, och att Miljöpartiet vill ersätta den med vind- och solkraftsel lagrad i batterier.

Trots att intervjun handlade om Jan Blomgrens expertområde, så valde han att inte se den.

LÄS MER: Per Bolund: Ersätt kärnkraften med batterier

– Jag tittar inte på sådant. Jag anser det vara intellektuellt motbjudande, förklarar professorn för Samnytt.

Istället refererar vi intervjun för honom och ger exempel på de gröna lösningar språkröret propagerar för.

Sågar Miljöpartiets förslag

Men på punkt efter punkt avfärdar Blomgren Miljöpartiets förslag. Han säger att det till exempel skulle krävas enormt många batterier till den batterilösning Bolund pratar om.

– Det är mycket enkelt. Om du tar alla litiumbatterier som producerades i hela världen 2021 och kopplar in dem på det svenska elnätet, då kan du lagra el som räcker i två dygn, berättar han.

LÄS ÄVEN: Så tjänar staten miljarder på elkrisen – ”Elpriserna går i spagat”

– Då får inte Elon Musk ett enda batteri till sina elbilar, utan vi får allting. Rubbet. Hela världsproduktionen klarar två svenska dygn.

Avfärdar vätgaslösning

Inte heller att lagra elenergi i form av vätgas, en annan lösning Miljöpartiet föreslår, är en realistisk lösning, enligt kärnfysikern.

– Om man tycker om att förstöra energi och pengar, så funkar det, säger han sarkastiskt och fortsätter:

– Om du använder elen för att splitta upp vatten i vätgas och syre, och sedan eldar vätgasen i en gasturbin lite senare, då förstör du två tredjedelar av elen. Tre delar el in, en del ut.

– Det är ändå optimistiskt räknat. Då har vi inte ens funderat över problemen med att lagra vätgasen. Dessutom går det idag inte att elda ren vätgas i en gasturbin, utan normalt blandas det in fossil metangas för att det ska gå att elda.

Storleken spelar roll

Flera partier sätter sin tilltro till att vindkraften ska lösa Sveriges elproblem. Men det är inte en tekniskt fungerande lösning, påpekar Jan Blomgren.

– Det som har orsakat alla de här problemen är att man inte fattat att olika sätt att göra el på fungerar på olika vis. Generatorerna är inte lika, säger han.

– Det är storleken som spelar roll. Stora och tunga generatorer gör elnätet stabilt. De innehåller justeringar som behövs för att trycka strömmen dit man vill ha den. De kontrollerna sitter i stora och tunga generatorer. I små och lätta generatorer så har man inte de kontrollmöjligheterna. De är byggda på ett annat sätt.

– Stor och tung betyder i Sverige stor vattenkraft eller kärnkraft. I andra länder gör man det med kolkraft och gaskraft, men det viktiga är att det är stort och tungt. Så att lägga ned ett vattenkraftverk och ersätta det med tiotusen vindkraftverk hjälper inte. Du kan få lika mycket stor mängd el totalt över året, men det går inte att reglera elnätet om man bara har sol och vind.

– Det här har man helt bortsett ifrån i den svenska politiska debatten.

Kärnkraft enda alternativet

Jan Blomgren använder termer som reaktiv effekt, rotorvinkelstabilitet, frekvensstabilitet och pendlingsstabilitet när han förklarar hur elnätet hänger ihop.

– Det är en massa olika saker som ska stämma. Och det regleras i de stora och tunga generatorerna, inte i de små och lätta, sammanfattar han.

– Här finns det politiska problemet. Stor och tung, balanserande elproduktion, är antingen fossil, kol och olja, men det vill vi inte ha. Sedan finns vattenkraft, men det finns inte i södra Sverige. Den måste ligga lokalt, det hjälper inte att bygga ut en älv i Norrland för att stabilisera i södra Sverige.

– Och så finns kärnkraft. Vill man ha ett fossilfritt sätt att få ordning på elnätet i södra Sverige, då kan man välja på kärnkraft.

Det finns inga andra val?

– Nej!

– Det är där det hela står och stampar eftersom det finns ett ideologiskt motstånd mot den lösningen.

Ny kärnkraft tar tio år

Professor Jan Blomgren säger att om rätt beslut ”forceras fram” idag, så kan vi ha ny kärnkraft i Sverige om tio år. Fram till dess får vi emellertid leva med de elproblem som skapats i Sverige de senaste mandatperioderna.

– Men då måste rätt beslut fattas idag. Fattar vi fel beslut, så får vi leva längre med de här problemen, påpekar Blomgren.

LÄS ÄVEN: Ny studie: Halva elpriset om Ringhals 1 och 2 inte stängts

– Får man för sig att bygga en massa havsbaserad vindkraft, så kommer problemen bli värre och finnas kvar ännu längre tid.

Går inte återstarta reaktorer

Enligt Blomgren går det inte att återstarta de reaktorer som redan stängts. Han jämför stängningen av en reaktor med att avverka en skog. Ett beslut som inte kan ångras eftersom viktiga komponenter i de stängda reaktorerna redan plockats bort.

– Stora delar av Ringhals 1 och 2 sitter i Ringhals 3 och 4 idag. Sedan finns en andrahandsmarknad. Om någon behöver en pump, så säljer man den ungefär som man gör med gamla reservdelsbilar, berättar han.

Dessutom har de stängda reaktorerna tvättats med starka kemikalier för att göra rent dem från radioaktiva avlagringar. Och de kemikalierna har skadat anläggningarna och gör att ingen vet om reaktorerna skulle hålla att starta upp igen.

– Det är enklare och billigare att bygga nytt. De är förstörda, säger professor Jan Blomgren.

LÄS MER: Elbrist ger kassaklirr för stat och elbolag – 70 miljarder extra första halvåret

Författare av texten

Mattias Albinsson