Foto: SD/Kreml
En rapport baserad på analysen av röster i Europaparlamentet sedan 2019 visar att det finns en ökad konsensus bland europeiska fraktioner om hur man ska hantera Ryssland. Sverigedemokraterna pekas ut som ett av de mest rysslandskritiska partierna i unionen.
Inte sällan anklagas Sverigedemokraterna för att vara ”Putinvänliga” och gå i den ryske presidentens ledband – något som enligt ny forskning är helt felaktigt.
Även om man är alltmer överens i synen på Ryssland finns fortfarande vissa skillnader mellan politiska nätverk och länder.
LÄS ÄVEN: Rysk ilska när EU skär av Kaliningrad
Centerhögra Europeiska folkpartiet och Gruppen Europeiska konservativa och reformister är, och har varit, de mest kritiska gentemot Ryssland och har även föreslagit de tuffaste EU-sanktionerna och åtgärderna. Nationalister och den radikala vänstern är de som är, och har varit, de mest tillmötesgående gentemot landet – även om vissa av dessa partier radikalt har ändrat sina inställningar.
Ur de nationella delegationernas perspektiv är det de central- och östeuropeiska parlamentsledamöterna som föreslår de tuffaste åtgärderna, medan fransmännen, grekerna, cyprioterna och i mindre utsträckning tyskarna som i genomsnitt är de mest motvilliga att göra det.
Inom EU-parlamentet finns de partier som är mest kritiska mot Ryssland inom Gruppen Europeiska konservativa och reformister och särskilt dess delegationer från Central- och Östeuropa: polacker, tjecker, litauer, letter och kroater. Sverigedemokraterna och spanska VOX är också bland de mest påstridiga.
På samma sätt befinner sig partier tillhörande Europeiska folkpartiet från Polen, Tjeckien, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Slovenien och Baltikum (vid sidan av de maltesiska och svenska medlemmarna i samma grupp) i den kritiska ytterligheten på denna ”axel”.
I den motsatta änden av spektrumet finns de partier som är mer för en ”mjuk strategi” eller till och med ett närmande till Ryssland. Dessa partier tillhör främst Vänstergruppen i Europaparlamentet (särskilt kommunisterna från Portugal, Cypern och Tjeckien, men även spanska Izquierda Unida och irländarna från Independents 4 Change), Gruppen Identitet och demokrati (Le Pens Rassemblement National samt tjeckiska och holländska nationalister), och inom de obundna medlemmarnas led, det vill säga partierna utan politisk grupp, som Republika från Slovakien eller Lettlands ryska union, som nyligen uteslöts av gruppen De gröna/EFA.
LÄS ÄVEN: Ryssland: Har rätt till Gotland för att ’skydda ryska ättlingar’
När det gäller ledamöter per land är det, föga förvånande, polackerna och litauerna i genomsnitt de mest kritiska mot Ryssland i Europaparlamentet följt av rumänerna. I den motsatta änden är franska, grekiska och cypriotiska parlamentsledamöter i genomsnitt de minst kritiska till ryskt agerande.
Ungerska parlamentsledamöter pekas i rapporten ut som Rysslands fjärde mest kritiska delegation i genomsnitt, vilket står i skarp kontrast till den ungerska regeringens ståndpunkt i konflikten mellan Ryssland och Ukraina.