Syftet med rapporten från Västra Götalandsregionen är att ge ett underlag för bedömning av framtida behov av hälso- och sjukvård inklusive tandvård på kort respektive lång sikt för invånare med ”flyktingbakgrund” som fått uppehållstillstånd i Sverige.

2014 fanns 49 810 invånare med migrantbakgrund i åldrarna 0-69 i Västra Götaland som tagits emot 1997 eller senare. I rapporten har man följt utvecklingen av vårdkonsumtion totalt och för ett urval av diagnoser bland personer folkbokförda i Västra Götaland med respektive utan migrantbakgrund.

Enligt rapporten hade denna grupp för fem år sen generellt en högre sjukvårdskonsumtion inom somatisk vård jämfört med övriga invånare. Även risken att få diagnoserna fetma, diabetes, kranskärlssjukdom eller hjärtinfarkt var dubbelt så hög bland invånare med migrantbakgrund jämfört med övriga. Samma situation gäller infektionsdiagnoser såsom hepatit B, HIV och tuberkulos samt karies.

Slutsatser
Rapportens slutsatser och förslag framhäver vikten av tidiga hälsofrämjande insatser för gruppen.

En möjlig väg skulle kunna vara att komplettera befintliga hälsoundersökningar för asylsökande, som görs kort efter ankomsten till landet och som dessutom endast når ett begränsat antal asylsökande, med erbjudande om hälsogenomgång i samband med kommunplacering. Syftet är att kunna fånga in seneffekter av hälsorisker före och under liksom även efter flykten. En sådan genomgång bör ha fokus på psykisk ohälsa samt levnadsvanor och att fånga upp ohälsa såsom övervikt, högt blodtryck och diabetes för att minska riskerna för allvarligare framtida ohälsa och förtida död.