Efter det framkommit att kommunanställda i Göteborgs så kallade utsatta områden tystas ned av sina chefer beställde kommunstyrelsen en extern rapport. Denna visar att mellanchefer och chefer upprätthåller en tystnadskultur och vill inte vara de som ger politikerna negativa besked. Konsekvensen blir att kriminella särbehandlas och kommunanställda lever med ständig rädsla.

I samband med att kriminella gäng satte upp vägspärrar larmade verksamhetsledaren för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Göteborgs stad, Maria Wallin, om en tystnadskultur inom kommunen. Det rapporterar Göteborgs-Posten. 200 intervjuer hon genomfört med socialsekreterare, ungdomsledare och tjänstemän i kommunala bolag visade att många upplevde att högre chefer inte tog deras uppgifter om hur kriminella uppvisar sin makt på allvar.

Efter Wallins larm beställde kommunstyrelsen en rapport av konsulten Anna Ekström som har lång bakgrund i frågor som rör säkerhet och våldsbejakande extremism. Hennes arbete lämnades in till stadsledningskontoret under sommaren och utgör en del av ett kommande tjänsteutlåtande.

LÄS ÄVEN: Arbetsförmedlingen infiltrerad av kriminella nätverk

Ekström har för rapporten intervjuat ett 50-tal medarbetare och chefer på olika nivåer inom Göteborgs stad. Denna visar en nattsvart bild över hur kriminella och extremister på olika sätt påverkar och försöker kontrollera människor och verksamheter i kommunen. Många vågar inte polisanmäla sådant de utsätts för eller bevittnar. Oviljan beror dels på en rädsla för repressalier från kriminella eller extremister, dels på att de är osäkra på vilket stöd de skulle få från arbetsgivaren. 

Karriären viktigast

Ekström beskriver flera olika typer av tystnadskulturer. En grundar sig på rädsla för kriminella, en annan vad hon kallar för en organisatorisk tystnadskultur som består i att medarbetare upplever att de blir tystade av sina chefer. Man upplever att det högre upp i organisationerna finns ett motstånd kring att berätta om hur illa ställt saker är.

Bland mellancheferna förvrids informationen från anställda på vägen till beslutsfattarna. För karriärens skull vill man inte vara den som ger politikerna negativa besked.

LÄS ÄVEN: 40 kriminella släktnätverk i Sverige: ”Kommit enbart med syfte att organisera kriminalitet”

Vissa medarbetare vittnar också om hur anställda blivit kallade rasister när de velat lyfta problematik och därefter valt att hålla tyst. Många anställda i kommunen upplever att det är en del av deras jobb att vara rädda. Av rädsla särbehandlas också många kriminella trots uppenbara brott och överträdelser.

Enligt Ekström är verkligheten värre än den som beskrivs i rapporten då all information som framkommit inte har kunnat tas med på grund av säkerhetsskäl. Men det som kan sägas öppet menar hon är alarmerande nog. I rapportens sammanfattning skriver Ekström bland annat:

Anställda i staden förhåller sig till de kriminella strukturerna och anstränger sig för att inte få deras uppmärksamhet eller att störa deras kriminella verksamhet. Det finns en utbredd normalisering av kränkningar och hot och flera anställda beskriver att de upplever en självcensur. I förlängningen underlättar detta beteende från anställda i Göteborg stad för kriminella strukturer att bibehålla och expandera sin kriminella verksamhet. Förhållningssättet som många som är anställda i staden har tillämpat, medvetet eller omedvetet, har gjort att de kriminella nätverken har kunnat ta sig in i verksamheter som är stadens och använda dem för kriminella ändamål.

LÄS ÄVEN: Projekt skulle ”fånga upp ungdomar på glid” – blev rekryteringspool för gängkriminella