Debattörer och politiker såväl till vänster som i det liberala lägret rasar nu mot att riksdagskvinnan Amineh Kakabaveh kallas ”politisk vilde”. Dagens nyheter anklagar högeroppositionen för att ägna sig åt ”avhumanisering” av Kakabaveh på grund av hennes etniska ursprung, och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) tycker att folk som använder uttrycket ska skämmas.

Uttrycket ”politisk vilde” används om en riksdagsledamot som inte längre företräder det riksdagsparti denne valts in i riksdagen för att representera. Antingen för att ledamoten själv lämnat partiet eller för att han eller hon blivit utesluten.

Amineh Kakabaveh valdes in i riksdagen för Vänsterpartiet i riksdagsvalet 2018, men lämnade partiet mindre än ett år senare på egen begäran. Anledningen var att ett uteslutningsärende inletts mot henne där hon anklagades för att ”allvarligt skada förtroendet för partiet”.

”Avhumaniserande språkbruk”

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har de senaste dagarna kritiserat regeringen för att den gjort sig beroende av en politisk vilde som Kakabaveh för att säkra regeringsmakten. Men nu får de tre högerpartierna mothugg. Anledningen är att Kakabaveh inte är svensk och det därför anses olämpligt att kalla just henne för ”vilde”.

LÄS MER: S går med på Kakabavehs krav – räddar kvar Johansson

I en kulturartikel i Dagens nyheter anklagas de tre högerpartiernas partiledare Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och Ebba Busch för att ”närmast njutningsfullt” använda sig av ett ”avhumaniserande språkbruk” om Kakabaveh. I artikeln, påstås det, att detta beror på att hon är ”en kvinna med kurdisk bakgrund”.

En annan som reagerar är miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) som tycker att de som kallar Kakabaveh för ”vilde” bör skämmas.

Känt sedan 1887

Uttrycket ”politisk vilde” är belagt i svensk politik sedan åtminstone 1880-talet. Första gången något som liknar begreppet dyker upp i text är 1887, i samband med att tre av Lantmannapartiets riksdagsledamöter sparkas ur konstitutionsutskottet.

Anledningen påstås vara att de inte följt partilinjen, och därför inte längre får företräda partiet i utskottet. Konflikten då handlar om huruvida norrmännens allt mer upproriska kamp för självständighet från Sverige ska uppmuntras eller krossas.

I en nyhetsnotis som publiceras av flera landsortstidningar spekuleras i varför de tre riksdagsledamöterna, varav två från Stockholm, petats; ”en sådan förklaringsgrund förefaller enklare och ligger närmare till hands – att de båda representanterna på stockholmsbänken äro alt för mycket ’vildar’ i politiskt afseende, att landtmannapartiets stränga partidisciplin skulle på längden kunna se genom fingrarna med dem.”

Känd redaktör kallade sig ”vilde”

Under nästföljande årtioende blir ”politisk vilde” för vissa närmast en hedersbetygelse. Ett exempel är den kände redaktören och författaren Alfred Hedenstierna som kallar sig själv för det i en av sina artiklar:

”Men jag torde möjligen komma att i ett ’extranummer’ någon gång uttala mig i en eller annan fråga på ett sätt, som icke passar alla mina abonnenter, i stundom åt hvad som anses vara ’höger’, vid annat tillfälle i rigtning åt det, som kallas ’venster’, ty jag har alltid gått min egen väg såsom ’politisk vilde'”, skriver han i en artikel 1898.

LÄS MER: Kakabaveh hotar regeringen – igen – om den inte går med på nytt krav