Säkerhetspolisen (Säpo) har presenterat en sammanfattning av det föregående verksamhetsåret. De menar att ”högerextremism” ökar medan hotet från islamistiska kretsar avtar. Begreppet högerextremism vidgas också till att innefatta bland annat antifeminism. Vidare pekas ryska och kinesiska påverkanskampanjer ut som ett stort hot. Men Säpos analys får hård kritik.

När Säpo presenterade sin årsbok förra året hade tre av de sju hoten mot Sverige på ett eller annat sätt att göra med så kallad informationspåverkan, vilket kunde uppfattas som att Säpo ser opinionsbildning och journalistik som ett tre gånger så allvarligt hot mot staten som exempelvis terrorism. Säpo-chefen Klas Friberg berättade då hur de såg hur det man kallar främlingsfientliga och radikalnationalistiska idéströmningar ökar i samhället. En utveckling som Friberg meddelade att hans myndighet följer noga.

LÄS ÄVEN: Säpo riktar sig mot politisk opposition – gränsen mellan bevakningsobjekt och aktörer utanför myndighetens uppdrag ”kan suddas ut”

På torsdagen presenterades den nya upplagan av årsboken där myndigheten hävdar att terrorhotet inte längre kommer främst från våldsbejakande islamister utan från högerextremt håll. Dessa säger man i många fall har radikaliserats genom att ta del av våldsbejakande propaganda på internet och i sociala medier.

Främmande makt understödjer

Enligt Klas Friberg understöds denna utveckling av främmande makt, framför allt Ryssland och Kina. Man hävdar att dessa länders angrepp och aktiviteter pågår ständigt i Sverige.

– Det är en utveckling som understöds av främmande makt och som tjänar på en ökad polarisering i vårt samhälle. Flera individer radikaliseras via internet utifrån rasism, främlingsfientlighet och andra konspirationsteorier, säger Friberg till SVT.

Säpo: Antifeminism är högerextremism

I årsboken tar Säpo initiativ till att vidga definitionen av ”högerextremism”. Ahn-Za Hagström är senior analytiker vid Säkerhetspolisen och menar att den våldsbejakande högerextremistiska värdegrunden består av betydligt mer än bara rasism och främlingsfientlighet. Här ryms enligt hennes synsätt även nationalism, motstånd mot HBTQ-aktivism och kritik mot feminism.

Säkerhetspolisen ser en utveckling där olika drivkrafter sätts samman till en personlig ideologi. Utifrån rasism och främlingsfientlighet, antifeminism och konspirationsteorier skapas en egen världsbild.

”Det land vi en gång kände finns inte längre”

Vidare konstaterar Säpo att digitaliseringen i samhället har underlättat för de man anser är extremister att producera och sprida propaganda. Myndigheten beskriver hur budskapet är att samhället har förändrats med ord som ”det land vi en gång kände finns inte längre och politikerna och rättsvårdande myndigheter har tappat greppet” och hur man sedan exploaterar den synen på samhället för att få stöd för sina idéer.

Digitaliseringen har gjort det lättare att producera och sprida propaganda. Ett exempel är när vissa extremister vill förmedla att »det land vi en gång kände finns inte längre« och »politikerna och rättsvårdande myndigheter har tappat greppet«. Det skapas en känsla av att vi har framgång nu – det är nu vi har möjlighet att agera, innan det är för sent.

Det är genom att nyttja händelser i omvärlden och det andra medier publicerar som det skapas en grogrund och attraktion för extremistmiljöernas ideologier.

Hagström pekar i sin analys ut internet som det stora problemet.

– Jag kan inte nog understryka internets betydelse för den våldsbejakande extremismen. Nya digitala plattformar ger helt andra förutsättningar för kommunikation och möjligheter att hitta likasinnade. Det är där de inspireras och uttrycker sin tillhörighet och trohet till ledare, rörelse eller vision, kommenterar Hagström i rapporten.

Pekar fingret mot Ryssland

Enligt Säpo har ett 15-tal stater underrättelseofficerare i Sverige. Ryssland och Kina pekas ut som de största hoten. När det gäller Rysslands påstådda underrättelseverksamhet mot Sverige menar Säpo att de sysselsätter sig med påverkansoperationer, använder ekonomiska maktmedel och ökar polariseringen i samhället. Vidare ska det även handla om spionage mot säkerhetskänslig verksamhet.

I årsboken lägger myndigheten kraft på att misstänkliggöra Ryssland för handlingar som det ännu inte har bevisats att de är skyldiga till.

Ryssland har under senare år återkommande i västvärlden visat att landet är berett att gå längre än till underrättelseverksamhet för att nå sina politiska mål, som i fallet med den ryske före detta underrättelseofficeren som tillsammans med sin dotter förgiftades i Storbritannien 2018. Ryska påverkansoperationer har också genomförts mot andra länders demokratiska val.

LÄS ÄVEN: Platt fall för Mueller-utredningen – Trump frikänns från alla anklagelser

Det går i Säpos rapport även att läsa att Ryssland ska ha ”extremistgrupper” i Sverige som arbetar som ombud med att förmedla deras budskap.

Påverkan via proxy. Ryssland låter andra grupper uträtta det de själva vill förmedla och uppnå, till exempel genom extremistgrupper.

Påverkansoperationer. Genom vilseledande eller oriktig information som sprids via sociala och traditionella medier försöker Ryssland påverka beslut, uppfattningar eller beteenden hos statsledningen eller utvalda målgrupper i Sverige.

Kina påstås bedriva avancerat cyberspionage för att främja landets egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga.

LÄS ÄVEN: Satirkonto togs som exempel på statlig kinesisk propaganda: ”Long Phung vs Oksanen 1:0”

”Driver ni med oss?”

Twitter är det många som har reagerat kritiskt på Säpos årsbok och undrar hur myndigheten resonerar. Man vänder sig bland annat mot hur Säpo pressar in alla åsikter man ogillar under epitetet högerextremism.

LÄS ÄVEN: UPPGIFTER: Säpo visste om att Åkesson skulle deporteras – teg om det