➤ Nästa år går många korttidskontrakt för nyanlända migranters bostäder ut.

I mars 2016 trädde en ny lag i kraft som stipulerar att kommunerna måste ta emot, och ordna bostäder till, nyanlända migranter. Den så kallade anvisningslagen syftar till att få en så jämn fördelning över landet som möjligt.

Lagen har dock stött på kritik då man inte tar hänsyn till ifall en kommun har plats eller inte, och i vissa fall har det lett till att migranterna får förtur i de kommunala bostadsbolagen, alternativt att kommunen köper bostadsrätter för att hyra ut till dem; fallet i Nacka med polygamisten har Samhällsnytt skrivit utförligt om.

Vad som ska ske med denna lag nästa år väcker frågetecken, då många kommuner gett migranterna korttidskontrakt och tolkat lagen som att kravet endast gäller under den initiala tvååriga etableringsperioden. 2018 går många av dessa kontrakt ut.

LÄS MER: Varning för fastighetskrasch – nyanlända har inte råd att köpa nya bostäder

– Vi har sedan ett och ett halvt år tillbaka en anvisningslag, som jag tycker är väldigt viktig, om att alla kommuner ska ta emot nyanlända så att vi får en rättvis fördelning över landet. I den lagen framgår det att man ska ta emot i huvudsakligen permanenta boenden. Sen vet ju vi att bostadssituationen är väldigt ansträngd och även om bostadsbyggandet tar fart så tar det lite tid. Då tvingas man ibland till tillfälliga lösningar, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) till SR.

Johansson vill helst se permanenta bostadslösningar för migranterna – att de får bo kvar i lägenheterna även efter de två åren.

– Det framgår i propositionen att intentionen är permanenta boenden. Däremot har vi valt att inte ställa skapt krav på detta, eftersom man får vara realist. Det tar tid att bygga bostäder. Vi har haft och har en exceptionell situation när vi ska ta emot många fler än någonsin tidigare i kommunerna. Då har många kommuner varit tvungna att ta till tillfälliga lösningar och det har jag förståelse för att man måste göra, men ingenstans står det att det handlar om två år.

Vidare framhåller Johansson att det är kommunerna som har ansvaret för sina invånare, i vilket byggandet av tillräckligt många bostäder ingår.

Hon hänvisar även till att regeringen tillfört rekordstora resurser för bostadsbyggandet.