Den 1 januari rekordhöjer Tidöregeringen elskatten. Ovanpå det aviserar de blågula nu dessutom införandet av en helt ny elskatt som trissar up priserna ytterligare. Detta i ett läge när hushåll och företag redan brottas med skyhöga elräkningar som driver deras ekonomi till ruinens brant.

På grund av den höga inflationen blir den automatiska kompensationen uppåt av elskatten rekordhög detta årsskifte. Det är den högsta höjningen någonsin av elskatten – åtta gånger större än ett normalår. För en normalstor villa innebär det uppemot en tusenlapp mer i elskatt.

Men Tidöregeringen vill dessutom införa en helt ny elskatt för elproducenter från den 1 mars. Den kostnaden förväntas elleverantörerna i sin tur vältra över på kunderna. Sammantaget kan det göra 2023 till det dyraste elåret någonsin i svensk historia.

Den nya elskatten kan också förvärra den elbrist som råder i spåren av massnedlagd kärnkraft, enorma felsatsningar på vindkraft och EU-regler som tvingar Sverige att sälja el till utlandet som vi skulle behöva själva.

Hotar förvärra elbristen ytterligare

Elproducenter som vill undvika att betala mer i skatt kan frestas att dra ned på produktionen. Det leder til att riskerna för omfattande elavbrott ökar ytterligare.

Sedan tidigare har aviserats att delar av Sverige periodvis kan göras strömlöst enligt ett rullande schema. Dessa avbrott i elleveranserna kan nu komma att bli både fler och längre.

Kristersson hoppas att den nya elskatten ska dra in drygt en kvarts miljard mer i skatt till statskassan. Propositionen ska lämnas in till riksdagen strax efter nyåret, precis efter att elpriserna skjutit i höjden till följd av uppindexeringen av den vanliga elskatten.

Regeringen ursäktar sig med att man är bakbunden av EU-regler att införa den nya elskatten. Den bakomliggande tanken är att det är en skatt som ska hindra elproducenterna från att göra övervinster. Men effekten prognostiseras av bedömare i stället bli dyrare elräkningar och ökad elbrist.

Efter tre månader ska den nya skatten utvärderas och antingen förlängas och höjas eller tas bort, beroende på hur situationen på elmarknaden då ser ut.

Brottas redan med ekonomisk svekdebatt

Regeringen brottas redan med en ekonomipolitisk svekdebatt och snabbt vikande opinionssiffror på grund av löftesbrott beträffande sänkta drivmedelspriser.

Inför valet lovade Sverigedemokraterna att sänka dieselpriset med 10 kr, Kristdemokraterna lovade 9 kronor och Moderaterna 5 kronor. Liberalerna angav ingen siffra men meddelade att man skulle medverka till sänkt drivmedelsskatt.

Detta skulle ske direkt man tog över regeringsmakten om inte S-regeringen gjorde motsvarande innan valdagen. I stället för den sänkning på minst 6 kronor litern vid pump som en matematisk kompromiss av Tidöpartiernas vallöften skulle innebära, blir dieseln nu endast 41 öre billigare. För bensin blir sänkningen än mer blygsam, endast 14 öre.

Även på drivmedelsområdet har den nya regeringen hänvisat till EU-regler för att inte infria sina vallöften. Dessa har dock inte ändrats sedan löftena avgavs.

Endast 8 procent anser att regeringen gör ett bra jobb

Enligt den senaste mätningen från Demoskop anser endast 8 procent av väljarna att regeringen gör ett bra jobb. Det är en rekordlåg siffra och nästan en halvering av redan mycket låga 15 procent i den förra mätningen för en månad sedan.

En tydlig majoritet, 62 procent, anser enligt samma mätning att regeringen gör ett dåligt jobb. Det är en markant ökning från 42 procent i novembermätningen. I absoluta tal innebär det att 1,3 miljoner väljare bytt åsikt om regeringen på bara en månad.

En avgörande förklaring till den nya regeringens snabbt dalande popularitet anses vara hur man (inte) har hanterat hushållens och företagens plånboksfrågor kopplade till el- och drivmedelskrisen. Dessa hade en extremt framskjuten plats i valrörelsen och var viktigare för bredare väljargrupper än de som röstade blågult på grund av löftet om ett migrations- och kriminalpolitiskt ”paradigmskifte”.