Det fria skolvalet drevs igenom av ett starkt tryck underifrån. Föräldrar ville ha möjlighet att välja bort de problemskolor som blivit allt fler i takt med den accelererande asylrelaterade invandringen. Idag är dessa problem värre än någonsin men S-regeringens svar är inte utöka föräldrarnas möjligheter att sätta sina barn i en bra skola utan tvärtom att avskaffa dem.

När Sverige var ett etniskt homogent land var det få föräldrar som hade andra önskemål om skola för sina barn än den som låg geografiskt närmast. Kvaliteten var jämn och privata friskolor var en angelägenhet endast för de allra rikaste. I den vanliga skolan var socioekonomiska skillnader mellan eleverna inte något stort problem.

Successivt kom detta emellertid att förändras i takt med den alltmer accelererande utomvästliga asylrelaterade invandringen. Skola efter skola, framför allt i anslutning till de miljonprogramsområden där invandrarna hamnade drabbades av allvarliga problem. Trycket från föräldrar om att kunna välja bort de dysfunktionella skolorna ökade och kulminerade på 1990-talet med friskolereformen och det fria skolvalet.

Skolproblemen större – valfriheten mindre

De bakomliggande problem som drev fram reformen har regeringarna sedan dess däremot inte adresserat. Den exceptionellt höga invandringen fortsatte och idag är de relaterade skolproblemen värre än någonsin liksom behovet hos ansvarskännande föräldrar att välja bort de dåliga skolorna för sina barn.

Den tidigare rödgröna och nuvarande socialdemokratiska regeringen vill dock gå i motsatt riktning och med statliga styrmedel ta nästa steg i det multikulturalistiska samhällsprojekt som inleddes med riksdagsbeslutet 1975.

Elever med olika etnisk bakgrund ska blandas i skolorna för att sprida ut problemen och erhålla en som man formulerar det ”likvärdig” nivå där kvaliteten sänks för de idag bra skolorna men förhoppningsvis höjs för de dåliga. Det ska bland annat ske genom att föräldrars möjlighet att välja skola till stor del avskaffas.

Möjligheten att sätta sina barn i kö till en bra skola är en av de saker som regeringen nu vill avskaffa. Staten ska i stället ges ökade möjligheter att tvångsförflytta elever mellan skolor så att den etniska mångfalden upprätthålls likvärdigt i alla skolor.

Paketeras med positivt klingande formuleringar

I förslaget talar man dock hellre om ”allsidig social sammansättning av elever” än om de skiljelinjer som går mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Ett lagkrav som svart på vitt klargör att det handlar om att tvångsflytta människor med ras och hudfärg som kriterium bedömer man vore svårare att få gehör för.

Utifrån en liknande bedömning väljer regeringen också att beskriva de föreslagna lagändringarna i termer om att vilja ”öka rättvisan” i stället för det mer negativt klingande ”minska valfriheten”.

I sitt propagandamaterial formulerar Socialdemokraterna och regeringen förslaget som att man nu ”tar tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan”, inte att man tar tillbaka den från föräldrarna och eleverna.

– Det är hög tid att vi stoppar paxningen genom att avskaffa köer till fristående skolor, försvarade skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) förslaget vid en pressträff.

Kan stoppas av riksdagen

Förslaget ska nu gå ut på remiss till Lagrådet för att sedan föreläggas riksdagen redan i mars. Regeringen vill driva igenom förändringarna i god tid innan valet i höst, så att det inte blir en valfråga.

Det kan dock bli svårt för regeringen att samla en riksdagsmajoritet för så långtgående inskränkningar i det fria skolvalet och med den målsättningen. På den allmänborgerliga sidan och hos SD finns däremot en viss öppenhet för att justera möjligheten till tidig köplacering av barn till en bestämd skola, bland annat för att inte gynna barn som föds tidigt på året relativt de som föds senare.

I ett senare skede vill regeringen helt avskaffa möjligheten för enskilda skolor att hantera intagningarna. I stället ska alla ansökningar skickas in till en central myndighet som sedan beslutar om eleven ska få gå i den skola man sökt till eller inte.

Att regeringen inte lägger det förslaget nu direkt beror på att det inte finns pengar till det då man fram till valet regerar på en M+SD+KD-budget efter att den egna budgeten föll i riksdagen.

– Det saknas därför tyvärr en pusselbit för att få till ett skolval som är mer rättvist och framför allt öppet för alla, menar Lina Axelsson Kihlblom men lovar att återkomma till detta om man vinner valet i höst.

Lagrådsremissen kan läsas i sin helhet HÄR.