2018 gjorde den rödgröna regeringen på initiativ av justitieminister Morgan Johansson (S) en framstöt för att genom en grundlagsändring kraftigt inskränka yttrande- och tryckfriheten i Sverige. Efter massiv kritik drogs propositionen tillbaka men nu gör regeringen ett nytt försök. Syftet är att för medborgarna dölja hur den grova brottsligheten ser ut och att ge kriminella ett starkare integritetsskydd än brottsoffren och den laglydiga allmänheten.

I sak går förslaget som regeringen vill att riksdagen ska godkänna ut på att göra det förbjudet för såväl medborgare att ta del av namn på gärningspersoner i rättshandlingar som domar och åtal och för som journalister att publicera sådana uppgifter. Den S-ledda regeringen vill stärka integritetsskyddet för mördare och våldtäktsmän på bekostnad av allmänhetens rätt att hålla sig informerade.

Offentliga handlingar ska bli svårare att ta del av

Två faktorer har varit avgörande för regeringens förslag. Det ena är den ökade lättillgänglighet med vilken medborgarna i det uppkopplade Sverige idag kan få åtkomst till domstolarnas offentliga handlingar. Tanken är att ¨åter göra det svårt för allmänheten att utnyttja sina rättigheter.

Det har också etablerats ett antal nya medier på nätet med delvis andra pressetiska principer som i mindre utsträckning än de gamla pappersmedierna är benägna att skydda grovt kriminellas integritet och i motsvarande högre grad anser att det publicistiska uppdraget är att hålla allmänheten informerad, inte i okunnighet. Dessa medier har också visat större intresse för att granska migrationsdomstolarna arbete, något som väckt stor irritation i vissa politiska läger.

Brottslighetens demografiska profil politiskt obekväm

Den andra faktorn är att gärningspersonerna bakom den grova brottsligheten i allt större utsträckning har utländsk bakgrund, ett fenomen som på ett för regeringen obekvämt sätt kan härledas till den förda migrations- och integrationspolitiken. Man vill därför begränsa väljarnas möjlighet att hålla sig informerade och mediernas möjlighet att informera om brottslighetens demografiska profil.

Förbud för myndigheter som brottförebyggande rådet (Brå) att ta fram rapporter om hur kriminaliteten fördelar sig på olika nationella och etniska bakgrunder får begränsad effekt om andra aktörer kan axla uppgiften och förmedla dessa kunskaper genom att de har tillgång till samma rättshandlingar. För att informationen inte ska nå ut till medborgarna krävs att samtliga kanaler täpps till.

Vill se snabb grundlagsändring i anslutning till valet

Nu närmar sig nästa riksdagsval och regeringen vill nu göra ett nytt försök att få igenom en grundlagsändring som är i princip identisk med den som man tvingades backa på 2018. Grundlagar kan endast ändras genom två på varandra följande beslut med ett riksdagsval emellan och för att minska tiden för offentlig debatt som kan äventyra ändringen har en taktik etablerats där man förlägger de två besluten precis innan respektive efter ett val.

De kraftfulla inskränkningarna av yttrande- och tryckfriheten som föreslås döljer sig i en remiss med den positivt klingande titeln ”Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten”. Den uppges ha fått Lagrådets gillande vars uppgift endast är att ta ställning till om den föreskrivna lagändringen uppfyller kraven på hur en lag ska vara skriven. Ändringarnas lämplighet ur ett demokratiperspektiv ligger utanför Lagrådets uppdrag.

Hoppas blidka JK och msm-media med justering

Den justering i förhållande till förslaget 2018 som Morgan Johanssons team på Justitiedepartementet gjort i hopp om att blidka de tunga kritikerna inom bland annat mainstreammedias paraplyorganisationer är att det ska inrättas en delegation underställd riksdagen vars uppgift det blir att sålla fåren från getterna och skapa ett A- och B-lag beträffande vilka journalister och medier som ska respektive inte ska få behörighet att ta del av personuppgifter om brottsdömda. Även JK som riktade hård kritik mot förslaget 2018 hoppas regeringen vinna över med justeringen.

S-regeringen får kritik inifrån

Socialdemokraterna får även intern kritik för de föreslagna grundlagsändringarna. Folkbladets S-märkte ledarskribent Widar Andersson kommenterade i april i år i regeringens intentioner med att förslaget bortsett från alla principiella demokratirelaterade invändningar också är kontraproduktivt.

Regeringen har antytt att öppenhet med vilka som begår brott göder fördomar, främlingsfientlighet och rasism och att det föreslagna inskränkningarna i informationsfriheten skulle vara ägnade att motverka sådant. Andersson invänder i sitt ledarstick att det tvärtom är i ett informationsvakuum som det skapas grogrund för fördomar och spekulationer. Redan att förslaget signalerar att regeringen önskar dölja något politiskt obekvämt sätter sådana bollar i rullning.

En annan S-märkt profil som kritiserar regeringens nya försök att begränsa yttrande- och tryckfriheten i Sverige är Johan Westerholm på Ledarsidorna. En namninsamling med i skrivande stund drygt 2 500 namnunderskrifter har också skapats i syfte att stoppa grundlagsändringen