Larmen om att den så kallade bosättningslagen fått katastrofala följder för landets kommuner har kommit i en strid ström under de senaste månaderna. Hos regeringen avser man dock inte att genomföra några förändringar utan fortsätter att under även nästa år påtvinga kommunerna tusentals migranter.

Bosättningslagen trädde i kraft den 1 mars 2016 och innebär att även kommuner utan frivilliga mottagandeavtal måste ta emot ett visst antal migranter. Under de första två åren står staten för migranternas kostnader, sedan lastas dessa över på kommunen vilket nu fått allvarliga konsekvenser på flera håll i landet varav Filipstad är ett nyligen uppmärksammat fall.

På torsdagen meddelar regeringen att man beslutat om nästa års kvoter på 7 100 migranter som ska anvisas till kommunerna.

– Ett bra mottagande för den som beviljats uppehållstillstånd i Sverige lägger grunden för en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet. Därför är det viktigt att alla kommuner är med och tar ansvar för mottagandet, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).

SD-styrda Sölvesborg säger stopp
Med hänvisning till det kommunala självstyret är Sölvesborg hittills den enda kommunen som satt sig emot regeringens tvång.

– Dels handlar det om att principen om det kommunala självstyret som framgår i vår grundlag bör väga tyngre än den här framhastade, oseriösa lagen. Dels handlar det om att kommunerna inte har kostnadstäckning i dag, inte minst på lång sikt, sa Louise Erixon (SD), kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborg i SVT Aktuellt på onsdagen.

Filipstad
Nyligen tog SVT Uppdrag granskning upp situationen i Filipstad där nio av tio vuxna utomeuropeiska migranter står utan jobb och försörjs med socialbidrag eller deltar i skattefinansierade arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

– Vi får väl skicka in vår konkursansökan, sa Filipstads kommunchef Claes Hultgren.

Sedan dess har larmen avlöst varandra från diverse kommuner. Besparingar, en krympt välfärdssektor och höjda skatter är några av åtgärderna som väntar.