På det nya läkarprogrammet som riksdagen beslutat om kommer studenterna få betydligt mindre traditionell medicinsk kunskap än tidigare. I stället ska utbildningen bli mer samhällskritisk och lämna plats för andra inslag. Bland dem finns mäns våld mot kvinnor, global hälsa, hbtq-frågor och hållbarhetsperspektiv. Men beslutet möts av kritik.

Med det nya programmet är tanken att man ska ha anpassat studierna till de förändringar som sjukvården och samhället står inför. Man anpassar även utbildningen till EU:s lägsta nivå för att göra läkarutbildningarna inom EU likvärdiga.

Nya utbildningen får kritik av docent

Ulla Westin, docent, universitetslektor och överläkare, uttrycker emellertid i en artikel på Kvartal oro över beslutet. Hon anser att den nya utbildningen är problematisk.

Utredare menar att det nya programmet ska skapa ”en utbildning som säkrar ett globalt hållbart kunskapssamhälle”. Ulla Westin invänder dock att man förhåller sig till en framtid som vi inte vet särskilt mycket om.

Värdegrund viktigare än medicinska kunskaper

Enligt den nya kursplanen ska studenterna huvudsakligen fokusera på akuta sjukdomstillstånd och öppenvård. Men under alla undervisningstillfällen ska man även ta med perspektiv som global hälsa, mäns våld mot kvinnor, hbtq-frågor och hållbarhet.

Westin skriver:

När jag som är öron-näsa-hals-läkare ska undervisa mina studenter på läkarprogrammet om öroninflammation måste jag nu även ta upp alla ovannämnda värdegrundsaspekter under lektionstillfället. Metodiken medför färre timmar med medicinsk faktaundervisning. Ingen har heller definierat begreppen ”hållbart samhälle” eller ”global hälsa”, varför de kan innefatta vad som helst. Genom att minska det faktiska medicinska innehållet till förmån för värdegrundsrelaterade diskurser vattnar man ur läkarutbildningen trots att syftet är det motsatta.

”Utan teoretisk kunskap blir undersökningar mest en ceremoni”

Praktiken kommer också att kortas ned från 18 månader till 12 månader vilket innebär att den praktiska delen av läkarutbildningen minskas rejält.

I den nya läkarutbildningen blir kontroll av studenternas praktiska färdigheter (som att bemöta patienten, lyssna på hjärta och lungor, titta i örat, klämma på buken och så vidare) viktigare än den teoretiska kunskapen.

”Vad man då delvis bortser ifrån är att kliniska undersökningar kräver teoretiska kunskaper, annars har man ingen möjlighet att värdera resultaten. Undersökningen blir då mest en ceremoni.”, skriver Westin.

Svenskar kan få sämre vård i framtiden

Westin menar att den nya läkarutbildningen har ”en fundamentalistisk inställning” till pedagogiska metoder och mer fokus på patientbemötande och hållbarhetsfokus – detta på bekostnad av basal medicinsk kunskap.

Hon anser att de radikala förändringar som regeringen och riksdagen nu genomför på läkarprogrammet är riskabla. Hon uttrycker också en oro för att svenskar kan komma att få sämre vård i framtiden på grund av denna utbildningsreform.