Regeringen tillsatte förra veckan en utredning för att stoppa bidragsfusket. Det är den fjärde utredningen om bidragsfusk på bara fyra år. Kritiska röster menar att regeringen inte är intresserad av att på allvar ta itu med fusket genom att genomföra de förslag utredarna föreslår, utan endast försöker skjuta problemen framför sig till efter valet nästa år genom att ständigt tillsätta nya utredningar.

I maj 2017 presenterades utredningen Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37).

I december 2019 kom utredningen Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59).

Och så sent som i juni förra året presenterades en tredje utredning på samma tema: Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2020:35).

Alla tre utredningar handlar om och ger förslag på hur regeringen ska kunna ta tag i bidragsfusket. Trots det presenterade regeringen förra torsdagen en fjärde utredning på samma tema: En ”utredning för att bekämpa bidragsbrott mot välfärdssystemen”.

Vid en pressträff presenterades kriminologen Amir Rostami som särskild utredare och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) underströk att det är viktigt att människor har förtroende för välfärden.

– Det här kräver att välfärden och våra gemensamma trygghetssystem inte missbrukas, kommenterade han.

Kritiken: Regeringen vill ”skjuta problemen framför sig”

I sociala medier är det flera som är kritiska till att regeringen tillsätter utredning efter utredning, men aldrig tar tag i bidragsfusket genom att genomföra de förslag uredarna föreslår. En person, som valt att vara anonym, uppger till Samnytt att regeringen på detta sätt försöker skjuta fram frågan till efter valet nästa år.

– Det är uppenbart att det istället för att agera och lagstifta passar bra att tillsätta en utredning om något som nyligen redan utretts, detta då utredningen ska vara klar först i augusti 2023, alltså efter valet! säger han.

– Detta är enligt mig bara ett sätt för regeringen att skjuta problemen framför sig. Jag kan personligen inte förstå varför man inte gör lag av de förslag som redan finns i befintliga utredningar.

”En hyllvärmare hos departementet”

I oktober 2018 intervjuades chefsåklagaren Lise Tamm i Kvartals ”fredagsintervjun”. Hon hade då nyligen tillträtt posten som chefsåklagare på då lika nybildade Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Lise Tamm var i intervjun även hon starkt kritisk till att regeringen inte verkställt de förslag för att stoppa bidragsfusket som den särskilde utredaren presenterat i sin utredning våren 2017.

– Just nu är den en hyllvärmare hos departementet av vad jag har förstått. Man har inte gjort någon lagstiftning av det, och det tycker jag är väldigt angeläget att man gör. Det var väldigt många bra förslag, sade hon.

Hon fick därefter frågan från Kvartals Jörgen Huitfeldt varför inte svenskarna engagerat sig i ett ”skatteuppror” för att protestera mot att deras skattepengar fuskas bort.

– Folk är vana att betala mycket skatt. Alla tycker det här är hemskt, men man gör inte någonting åt det. Men det är också väldigt svårt, det är ett helt systemskifte som ska ske. Därför gör man inte så mycket åt det, svarade hon på det.

Chefsåklagaren livrädd för att kritisera regeringen

När Samnytt pratar med Lise Tamm under måndagen, nästan tre år efter intervjun 2018, är hon emellertid betydligt mer försiktig. Hon är noga med att påpeka att hon absolut inte kritiserar regeringen.

– Jag har inte framfört någon kritik. Nu spelar jag in det här. Jag har inte framfört någon kritik. Det jag har sagt är att det har gjorts flera utredningar och vi blir bara glada om det blir verkstad av utredningarna.

Chefsåklagaren är rädd för vad folk ska tycka om henne, om hon säger något som kan uppfattas som negativt om regeringen.

– Du får inte använda mitt namn. Det går inte jag med på! säger hon.

Det är krav Samnytt inte kan tillmötsgå då Lise Tamm är myndighetschef och en offentlig person.

– Jag vill inte bli ett politiskt slagträ, fortsätter hon.

– Jag vill inte ha en Twitterstorm emot mig. Vi är rättstillämpare och tillämpar lagen. Det är inte vi som stiftar lagar.

”Vad är det för skillnad?”

Trots att hon noga påpekar att hon inte kritiserar regeringen, säger Lise Tamm saker som skulle kunna tolkas som sådan kritik. Inte minst lyfter hon fram den utredning som presenterades av regeringens särskilda utredare Ann-Marie Begler förra året.

– Jag visste inte om att det skulle tillsättas ytterligare en utredning. Jag vet inte vad den här utredningen ska göra i förhållande till den hon har gjort? frågar hon sig.

– Det får man nog fråga regeringen. Vad är det för skillnad på den utredningen i förhållande till Ann-Marie Beglers utredning?

Tamm nämner även den så kallade Lövdénska utredningen, den första utredningen från 2017 där landshövding Lars-Erik Lövdén var särskild utredare. I både den och Beglers utredning föreslås att alla bidragsutbetalningar borde samordnas till en gemensam myndighet.

– I den och Beglers utredning finns detaljerade förslag på saker man bör göra. Det gör det, konstaterar Tamm.

– Jag tycker rent spontant att det är otroligt viktigt att man gör någonting åt det här, att man har kontrollsystem som är effektiva men framför allt är det viktigt med förebyggande åtgärder.

Stoppa flera identiteter

Ett annat förslag i de utredningar mot bidragsfusk som redan presenterats är att stoppa möjligheten att kunna få bidrag under flera olika identiteter.

– En typ av ID-kort som gör att man inte kan ha så mycket falska identiteter. En ID-handling som är av sådan kvalitet att man inte kan fuska på det sättet. Att kunna få bidrag på overifierade identiteter, det ska inte gå, men det gör det idag, säger Tamm.

– Det finns otroligt mycket bra förslag i de här utredningarna som jag tycker att man ska göra verkstad av helt enkelt, säger Lise Tamm.

Hanna Kretz, pressekreterare hos den ansvariga ministern Ardalan Shekarabi (S) har lämnat följande kommentar via mejl:

”Utredningar med liknande teman har gjorts och det finns delar i tidigare förslag som behöver analyseras ytterligare. Den här utredning är del av regeringens arbete för att bekämpa den organiserade brottsligheten från våra gemensamma välfärdssystem.”