Som Samnytt tidigare rapporterat avser regeringen inrätta ett institut för mänskliga rättigheter. Enligt jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) kommer institutet att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna.

Utöver att begära uppgifter från andra myndigheter ska den nya myndigheten inte ha några befogenheter alls. Den kommer exempelvis inte att kunna pröva enskilda klagomål om kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Tanken uppges vara att institutet ska bevaka hur regeringen och “andra aktörer” i Sverige lever upp till mänskliga rättigheter. Förslaget ligger i en lagrådsremiss som finns tillgänglig här. Enligt förslaget ska institutet för mänskliga rättigheter påbörja sitt arbete i januari nästa år med en initial budget på 50 miljoner skattekronor.

LÄS ÄVEN: Regeringen vill göra föräldrabalken mer könsneutral – begreppen ”mamma” och ”pappa” ska tas bort

Oberoende men samtidigt underställt regeringen

Det är oklart var i landet institutet ska placeras. Det är även oklart hur det ska kunna agera oberoende och ses som ett självständigt organ samtidigt som det är en myndighet som lyder under regeringen. Enligt Lindhagen finns det “delar i förslaget som ska säkerställa det”.

Institutets uppgifter ska slås fast i lag. Detta innebär att det blir svårare för regeringen att i efterhand ändra på dem, då riksdagen först måste ta ställning. Styrelseledamöterna ska heller inte kunna bytas ut av regeringen utan “synnerliga skäl”.

Det har från vissa håll lobbats för ett institut för mänskliga rättigheter i flera år. Regeringen beslutade den 9 mars 2006 att inrätta Delegationen för
mänskliga rättigheter i Sverige.

En större utredning gjordes 2010 med namnet “Utredningen för utvärdering av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter”. Nio år senare fick Lise Bergh, jurist och även ordförande i Rädda Barnen, i uppdrag av regeringen att föreslå hur ett institut kan inrättas.

LÄS ÄVEN: Regeringen med stödhjulspartier säger nej – vill inte utreda invandringens konsekvenser för välfärden

Kritiseras hårt

Idén har kritiserats i en rad remissinstanser. Kritiken gäller framförallt hur myndighetens oberoende ska kunna säkras och vara trovärdigt om myndigheten samtidig lyder under regeringen. Dessutom finns redan andra myndigheter som har i uppgift att värna om våra rättigheter.

I ett flertal av remissinstanserna framkom klagomål över att analysen varken var tillräckligt bred eller djup gällande myndighetens behov, inriktning och uppgifter. Advokatsamfundet varnade dessutom för att institutet kommer att vara impotent.

Detta då det kommer att sakna “skarpa verktyg” för att säkerställa att myndigheter och andra lever upp till de mänskliga rättigheterna om brister upptäcks. Exempelvis har den som får kritik från institutet ingen skyldighet att åtgärda de påstådda problemen.

– Men det kan bli obekvämt om man väljer att ta beslut som skadar mänskliga rättigheter, eller väljer att inte ta steg framåt, sade Lindhagen vid en digital pressträff, uppger Aftonbladet.

Huruvida det är skamkänslor som jämställdhetsministern hoppas ska kännas obekväma och leda i rätt riktning framgår inte men av allt att döma saknas andra verktyg i förslaget.