På torsdagens regeringssammanträde beslutade man om ett tilläggsdirektiv för att se över olika bidragsformer till nyanlända. Ambitionen är att migranter ska ta större ansvar för sin egen försörjning.

Tilläggsdirektivet är ett led i regeringens och Sverigedemokraternas arbete för att göra integrationspolitiken mer kravstyrd.

– Ersättningarna bygger på en missriktad välvilja och har cementerat ett utanförskap, inte minst bland kvinnor, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) till DN.

LÄS ÄVEN: Migrationsverket ges i uppdrag att upprätta återvändandecenter

Utredaren har fått i uppdrag att ge förslag på hur etableringstillägget och bostadstillägget kan avskaffas. Man ska även analysera om etableringsstödet skapar hinder för nyanlända att komma ut på arbetsmarknaden.

Ytterligare ett uppdrag är att föreslå ett nytt mål för integrationspolitiken där utgångspunkten är att samhällets insatser ska utgå från att den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället.

Varit för lätt att gå på bidrag

Enligt Pehrson har de som kommit till Sverige inte fått klart för sig att dessa förväntningar finns och man har för länge kunnat gå runt i systemet utan att arbeta.

– För att ibland måste det självklara sägas: Välkommen hit, här lär vi oss svenska och jobbar – nu kör vi. Det måste vara begripligt att Sverige inte är ett ställe där man på ett lätt sätt får ersättningar för att inte jobba, även om man är vuxen och frisk.

Den förändrade integrationspolitiken motiveras med att Sverige har stora problem med utanförskap, bidragsberoende, kriminalitet och parallellsamhällen med hedersnormer och hedersstrukturer.

LÄS ÄVEN: Regeringen skärper kraven på arbetslösa invandrare