Böter eller till och med fängelse för journalister som avslöjar korrupta politiker. Det kan bli verklighet i Sverige efter nästa val om regeringen lyckas med sitt förnyade försök att få igenom långtgående inskränkningar av tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna.
– De har varit oerhört ettriga, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke till Samnytt.
Många minns säkert debatten för tre år sedan om hur regeringen med en ”censurlag” försökte inskränka tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna. Efter att till en början ha gett sitt klartecken till de föreslagna ändringarna, tvärvände Moderaterna i grevens tid och sade våren 2018 plötsligt nej. Detta efter att hovrättsrådet Katarina Rikte vid Hovrätten över Skåne och Blekinge, en av regeringens remissinstanser, liknat de föreslagna lagändringarna med censur.
Eftersom Sverigedemokraterna hotade med att begära folkomröstning om grundlagsändringarna, och det endast krävs att en tredjedel av riksdagens ledamöter röstar för en sådan för att den ska bli av, blev regeringen enligt uppgift till Samnytt livrädd för att valet 2018 skulle komma att bli en folkomröstning om tryck- och yttrandefriheten i Sverige. Ställda inför hotet att tvingas gå till val som regeringsalternativet som vill införa censur valde man därför att lägga ned sitt eget lagförslag.
LÄS ÄVEN: Moderaterna röstar ja till Löfvens censurlag
Dammar av förslag
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Nu försöker regeringen damma av det gamla förslaget igen. Nästa år är det val och innan valet vill regeringen att riksdagen har röstat ja till ett antal föreslagna ändringar av tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna. “Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten”, skriver regeringen på sin hemsida där utredningen SOU 2020:45 presenteras. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som mellan 2009 och 2012 var utredningssekreterare i Yttrandefrihetskommittén, är starkt kritisk till att regeringen återigen försöker få igenom den så kallade “censurlagen”.
– De har trollat och lekt med orden, men i sak är det ingen skillnad. Verkligen inte. Det är gammalt vin i nya läglar, konstaterar han när Samnytt pratar med honom.
Funcke har skrivit Pulicistklubbens remissvar till regeringen där han riktar skarp kritik mot de föreslagna grundlagsändringarna. Förutom Publicistklubben totalsågas regeringens förslag av ett flertal tunga remissinstanser. Bland dem Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Svenskt Näringsliv, Stockholms tingsrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Svenska journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Radio och Sveriges Television. Ingen remissinstans inom media eller journalistik stöder regeringens lagförslag.
– Varför regeringen gör det här vet bara Morgan Johansson, men de har varit oerhört ettriga. De skrev ett tilläggsdirektiv till utredningen som nu lagt fram det här förslaget igen, konstaterar Nils Funcke.
Kan bli förbjudet
Regeringens uttryckliga mål med grundlagsändringarna är att sätta stopp för olika slags databastjänster som sammanställer domar för dömda brottslingar. En sådan tjänst är Lexbase, där såväl journalister som intresserad allmänhet kan ta del av domar från Sveriges domstolar. Regeringen menar att den genom lagändringen vill “skydda den personliga integriteten” för de kriminella genom att stoppa dessa söktjänster.
I regeringens betänkande kan man läsa att “behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål” inte ska omfattas av de föreslagna inskränkningarna av grundlagarna. Nils Funcke menar emellertid att den formuleringen i praktiken inte spelar någon roll, eftersom den aldrig nämns i lagtexten, och att vilken sammanställning som helst som handlar om kriminella därför kan komma att bli straffbar.
– När det kommer till tillämpningen av tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna så går domstolarna oerhört mycket på orden som står i lagen. Man tillämpar dem efter bestämmelserna som finns där, säger han.
Han tar som exempel att en journalist som skriver om korrupta politiker efter valet nästa år skulle kunna bli åtalad och dömd för det, om grundlagsskyddet för honom som journalist tas bort.
– Om Integritetsskyddsmyndigheten tycker att det är ett intrång i den personliga integriteten att publicera den här sammanställningen över kriminella eller korrupta politiker, då kan de överlämna det till åklagare och så blir det en vanlig domstol som prövar det, förklarar han.
– De delegerar bort det här ur yttrandefrihetsgrundlarna, och då ska vanlig lag tillämpas, och vanlig lag i det här fallet är ju GDPR, konstaterar han.
Riskerar leda till självcensur
Nils Funcke befarar att de föreslagna grundlagsändringarna, om de godkänns av riksdagen, kommer leda till att journalister och medier börjar tillämpa självcensur av rädsla för åtal. Straffet för exempelvis “olaga integritetsintrång”, som regeringen själv konstaterar att vissa publiceringar kan komma att klassas som, är nämligen upp till två års fängelse. Det skulle hypotetiskt kunna drabba en journalist som publicerar uppgifter om en korrupt politiker, om uppgiften anses integritetskränkande.
– Så fort du tar bort någon form av yttranden från grundlagens skydd, så kommer man som ansvarig för en verksamhet eller aktiv reporter fundera över vad det kan få för konsekvenser, säger Funcke.
– Det finns alltid en fara när man plockar bort olika former av yttranden ur grundlagarna och lägger det i vanlig lag. Det kan leda till en självcensur, fortsätter han.
Han understryker också att Integritetsskyddsmyndigheten (Imy), tidigare Datainspektionen, till skillnad från Justitiekanslern som ansvarar för tryckfrihetsmål, inte behöver ta hänsyn till om en viss publicering har allmänintresse eller inte.
– De har ju helt andra utgångspunkter för sin granskning, säger Nils Funcke.
“Makten vill inte bli avslöjad”
Helene Bergman är pensionerad före detta journalist på Sveriges Radio som numera är engagerad i projektet “Stoppa grundlagsändringen”. Hon är en av dem som försöker uppmärksamma politiker och andra beslutsfattare på vad det är regeringen försöker göra.
– Man försöker dra åt svångremmen när det gäller yttrandefriheten, säger hon till Samnytt.
Bergman har de senaste åren inte minst engagerat sig i debatten kring Wikileaksgrundaren Julian Assange, som hotats med utlämning till USA. Hon följer det fallet, och de senaste turerna i det, intensivt, och väntar telefonsamtal om Assange när Samnytt ringer upp henne.
– Makten vill inte bli avslöjad för sina krigsbrott, menar hon.
Helene Bergman drar paralleller mellan fallet Assange och de föreslagna grundlagsändringarna. Hon säger att båda två handlar om att “makten försöker få kontroll”.
– Om man bedriver bra journalistik så är det inte för inte man kallas för tredje statsmakten, säger hon.
Bergman önskar också att medier, oavsett de är traditionella eller mer “icke-konventionella”, i större utsträckning samarbetar för att granska makten.
– Jag tycker att hela Mediesverige har förändrats något oerhört de senaste åren, och det är inte till det bättre, säger hon till Samnytt.
– Det är någon slags strid mellan icke-konventionella medier och mainstreammedia, istället för att jobba tillsammans mot makten så ser man till att härska genom att söndra, säger Helene Bergman.
LÄS ÄVEN: Därför kommer vi att fortsätta granska den djupa staten
Gillade du den här granskningen?
Donera då en slant till tidningen. Utan ditt stöd kan vi inte fortsätta att granska etablissemanget.
Du kan swisha 123 083 3350, fylla i formuläret nedan eller klicka här för övriga alternativ.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.