Imorgon presenterar regeringen sin vårbudget för riksdagen. Förväntningarna är höga, särskilt med tanke på det nuvarande ekonomiska läget. Sverige är på väg in i en lågkonjunktur vars omfattning ännu är svår att överblicka och världsekonomin plågas av både hög inflation och låg efterfrågan. För regeringen innebär detta en svår utmaning, då alla försök att stötta ekonomin riskerar leda till högre inflation.
Enligt vissa källor, bland annat Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kommer vårbudgeten att gå i sparsamhetens tecken och inte innehålla några storslagna satsningar på krisande företag eller branscher som under pandemin. Istället tros regeringen komma att fokusera på några enstaka riktade insatser med förhoppningen att det ska räcka för att hålla medborgarna under armarna fram till hösten när regeringen lägger fram sin nästa ordinarie budget.
En vårbudgeten fokuserar främst på ändringar under innevarande år. Hittills har de utlovade satsningarna varit relativt blygsamma, jämfört med tidigare krisbudgetar i spåren av coronapandemin. Regeringen kan dock också ge indikationer om sina planer för nästa år, med skattesänkningar och lägre drivmedelspriser på agendan enligt överenskommelse mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna i höstas.
LÄS ÄVEN: SD varnar för regeringskris – kräver att reduktionsplikten ska bort
KI varnar för stora reformer och skattesänkningar
Konjunkturinstitutet (KI), regeringens expertmyndighet, rekommenderar att undvika stora skattesänkningar i vårdbudgeten. Istället menar man att Riksbanken bör ansvara för att hantera landets ekonomi under det kommande året om den fortsätter att vara osäker, skriver GP.
KI:s generaldirektör Albin Kainelainen varnar för att stora reformer, såsom generella skattesänkningar och höjda barnbidrag för alla, riskerar förlänga den ekonomiska krisen och försvåra bekämpningen av den höga inflationen. Han menar att penningpolitiken, snarare än finanspolitiken, bör stimulera ekonomin genom sänkta räntor om en djupare lågkonjunktur uppstår senare i år. Förutsatt att inflationen har minskat.
LÄS ÄVEN: SD och regeringen avskaffar plastpåseskatten
Barnfamiljer, försvaret och vuxenutbildningen vinnare
De stora vinnarna i vårbudgeten blir barnfamiljer, försvaret och vuxenutbildningen. Bostadstillägget för barnfamiljer förlängs och ökas med 720 miljoner kronor, försvaret får ytterligare 660 miljoner kronor för innevarande år, och vuxenutbildningen får 719 miljoner kronor. Regeringen planerar även att stödja familjer genom att stärka familjehemsvården med 50 miljoner kronor och öka stödet till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med 27,5 miljoner kronor.
Det finns också planer på att satsa 50 miljoner kronor på Arbetsförmedlingen för att hantera en ökad arbetslöshet samt 350 miljoner kronor till Kriminalvården och Säpo. Regeringen föreslår även 100 miljoner kronor för SFI för personer med skydd enligt massflyktsdirektivet från kriget i Ukraina. Alla dessa åtgärder framgår av propositionen om vårändringsbudgeten för 2023.
Regeringen avser att öka anslaget för att stödja civilsamhällets arbete med socialt utsatta i den ekonomiska krisen med 50 miljoner kronor. Det är pengar som civilsamhällesorganisationer och trossamfund kan söka. Förslaget i vårändringsbudgeten syftar till att möta det ökade behovet av sociala och humanitära insatser för människor i socialt särskilt utsatta situationer. Det är organisationer som arbetar med människor som drabbats av hemlöshet och social utslagning som kan få stödet.
LÄS ÄVEN: Allt fler svenska hushåll klarar inte av de ökade utgifterna
Kommuner och regioner blir utan tillskott
Enligt flera källor ser det dock ut som att kommuner och regioner kommer att bli utan tillskott i vårbudgeten, vilket oroar vissa experter på området. Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, menar att regionerna är särskilt utsatta och att nästa år ser ut att bli ännu jobbigare. Enligt SKR:s prognos kommer regionerna att gå med 19 miljarder i underskott nästa år och kommunerna med 5 miljarder.
LÄS ÄVEN: Stora budgetunderskott för kommunerna – kräver höjda statsbidrag
Även om det finns förväntningar på vårbudgeten om riktat stöd till de områden som har drabbats hårdast av pandemin, såsom besöksnäringen och småföretagare, så verkar det som att regeringen kommer att hålla i plånboken på den punkten. Detta för att undvika mer inflation, vilket kan äta upp värdet på de pengar som delas ut i stöd.
Sammanfattningsvis kommer regeringens vårbudget att fokusera på sparsamhet och enstaka riktade insatser. Försvaret, vuxenutbildningen och bostadstillägget för barnfamiljer kommer att få betydande tillskott, medan kommuner och regioner ser ut att bli utan.
LÄS ÄVEN: Prognos: Flera år av hög inflation, lågkonjunktur och elände för hushållen
Fakta: Regeringens förslag till ändringar i årets budget
-
Förlängt och höjt tillägg i bostadsbidraget till barnfamiljer: 720 mnkr.
-
Utökat antal platser i yrkesutbildningen: 719 mnkr.
-
Natoavgift och militära Natoanpassningar: 660 mnkr
-
Ökad anslag till Kriminalvården: 300 mnkr.
-
SFI för ukrainare: 100 mnkr.
-
Extra pengar till arbetsförmedlingen: 50 mnkr.
-
Höjda anslag för Säpo: 50 mnkr.
-
Fler familjehem för utsatta barn: 50 mnkr.
-
Ökat stöd till unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning: 27,5 mnkr.
-
Extra medel till Konkurrensverket: 12 mnkr.
-
Ökat anslag till forskning/SciLifeLab: 10 mnkr
-
Ökat anslag till Spelinspektionen: 2,4 mnkr.
– Sammanlagt: 2,71 miljarder kronor
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.