I fjol beslagtog polisen 1 180 vapen. Majoriteten var enhandsvapen, framför allt pistoler. 102 av dessa var militära vapen. Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie vid polisregion Stockholm, tror att rekordet till viss del beror på att att det finns ett högre inflöde av vapen från Balkan och länderna runt omkring, men även att polisen blivit mer effektiv.

Ökningen under de senaste åtta åren har varit dramatisk – 2010 beslagtogs 398 vapen, 2017 dubbelt så många.

– Vi har haft ett helt annat fokus på att komma åt vapnen de senaste åren för att få ner skjutningarna. Vi har en inriktning som vi kallar ”varje vapen räknas”, det gör att vårt arbete bygger på att vara i miljöer där personer och nätverk som använder vapen finns, säger Appelgren till TT.

Enligt Appelgren görs beslagtagen främst i det vardagliga polisarbetet ute på fältet och i mindre utsträckning vid gränsen.

– Det kan handla om att polisen anträffar fordon, där någon slänger ifrån sig ett vapen, eller att man hittar vapen på personer. Men det är också den riktade underrättelseverksamheten och spaningsverksamheten som ligger i rätt miljöer. Vi fokuserar på de miljöer som befinner sig i konflikter, för där är det störst sannolikhet att man kommer att drabbas av mord och mordförsök.

Vapen påträffas ute i skogspartier, i hisschakt, i hyreshus, i matkällare eller i parkerade fordon.

Svensk polis samarbetar idag med serbisk och bosnisk polis för att komma åt smugglingen av vapen och sprängmedel bättre. Ett samarbete Appelgren tror måste bli bättre för att kunna åstadkomma bättre resultat.