Riksbanken höjer styrräntan med ytterligare 50 punkter. Det meddelar den svenska centralbanken idag på förmiddagen. Från 3 maj kommer styrräntan vara 3,5 procent.
Dagens besked innebär att den nya riksbanksledningen fortsätter den linje som kunde anas tidigare i år när räntan höjdes från 2,5 till 3,0 procent. Syftet är att försvara den svenska kronan, och bekämpa inflationen som Riksbanken i en dagsfärsk penningpolitisk rapport skriver är ”alltför hög”.
– Återigen har vi blivit överraskade negativt vad gäller svensk inflationsutveckling, säger riksbankschef Erik Thedéen vid en pressträff idag.
LÄS MER: SCB: Maten 20 procent DYRARE än för ett år sedan
Beslutet att höja räntan 50 punkter är inte enigt. Förste vice riksbankschef Anna Breman och vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot beslutet, och förespråkade istället en hälften så stor höjning; 25 punkter.
Gör som ECB
Om och i sådana fall med hur mycket styrräntan bör höjas har diskuterats livligt bland ekonomer och andra med åsikter om den. Vissa anser att räntehöjningarna gör mer skada än nytta, och påpekar inte minst att de slår hårt mot dem med stora bolån. Svenskarna är jämfört med övriga EU-länder mer räntekänsliga.
I andra änden finns de som förespråkar kraftiga räntehöjningar, för att sända en tydlig signal om att Riksbanken är beredd att försvara den svenska kronan. Att värdet på den inte urholkas ännu mer är i sig viktigt för att pressa ned inflationen. En svagare krona gör att importerade varor blir allt dyrare i butikshyllorna.
Värt att notera är att Riksbanken i realiteten gör likadant som Europeiska centralbanken (ECB) gör. Den senaste höjningen med en halv procentenhet i februari gjordes efter att ECB veckan innan höjt sin styrränta lika mycket, och dagens besked kommer sedan ECB gjort en lika stor höjning i mars.
Ännu en höjning
I den penningpolitiska rapporten konstateras att inflationen i Sverige, exklusive energipriserna, var 8,9 procent i mars ”tydligt högre än i prognosen från februari”. Riksbanken upplyser att styrräntan ”troligen” kommer höjas med ytterligare 25 punkter, antingen i juni eller september i år då nya penningpolitiska besked ges.
Thedéen är emellertid tydlig med att om inte inflationen minskar, krävs en mer kraftfull åtgärd än så.
– Då kommer Riksbanken att höja räntan mer, säger han.
Att nästa höjning väntas bli mindre än de två tidigare hänger möjligen samman med att ECB, enligt vissa bedömare, från och med nästa år kan komma att sänka sin ränta.
Bolåneräntorna stiger mindre
Från februari 2016 fram till januari 2019 hade Riksbanken negativ styrränta; minus en halv procent. Dagens höjning innebär att styrräntan höjts hela fyra procentenheter på knappt fyra och ett halvt år.
Bolåneräntorna har dock inte stigit lika mycket. Bolånen var aldrig i närheten av negativa innan 2019, och de treåriga bolåneräntorna låg strax över fyra procent i början av året, enligt Riksbankens rapport. Som lägst var de i slutet av 2021 och har sedan dess stigit med mindre än tre procentenheter, enligt ett räntesnitt baserat på sju stora marknadsaktörer.
En liknande utveckling kan ses för konsumtionslån, där räntorna visserligen stiger men jämförelsevis inte lika mycket som styrräntan. Delvis beror det på att konsumtionslån aldrig varit särskilt billiga och låg enligt ett räntesnitt runt 7 procent redan 2019, trots den låga styrräntan då.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.