En enig Riksbankskommitté konstaterar att kontanter fortfarande är viktiga för småföretag, föreningar och privatpersoner. De anser vidare att Riksdag och regering bör ta aktiv ställning för kontanterna.

I delbetänkandet ”Tryggad tillgång på kontanter” som överlämnades till finansmarknadsminister Per Bolund (MP) igår står det att de banker som erbjuder betalkonton och har en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i hela landet.

Förslagen presenterades på DN Debatt (11/6) och kritik riktas mot storbankerna:

Kontanterna kan inte tillåtas avvecklas av privata aktörer innan ett sådant ställningstagande görs. Därför föreslår en enig Riksbankskommitté att de stora bankerna ska ges ett ansvar att säkerställa rimlig tillgång till tjänsterna kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige.

Storleksgränsen innebär att endast banker med nationell täckning och som är systemviktiga för kontantkedjan omfattas av de föreslagna kraven, enligt författarna.

Det ska vara en ”rimlig tillgång” och det innebär att runt 99 av 100 svenskar ska ha högst 25 kilometer till närmaste plats för såväl kontantuttag som dagskassehantering. Hur det ska ske står det bankerna fritt att själva avgöra men öppettider och priser för tjänsterna måste vara rimliga.

Kommittén riktade vidare kritik mot bankerna och säger att ”det inte är rimligt” för bankerna att ”frånsäga sig ansvaret att hantera kontanter, särskilt mot bakgrund av att det är ett lagligt betalningsmedel”.

Uppfyller de berörda bankerna inte kraven kan de få ”ekonomiskt kännbara sanktioner”.

Frågan om det kontantfria samhället undersöktes av det granskande Samhällsmagasinet i dokumentären ”Kriget mot kontanterna” som publicerades i våras: