I en ny rapport som släpptes på tisdagen riktar Riksrevisionen svidande kritik mot den tidigare rödgröna regeringen och dess hantering av det tidigare stabila svenska elsystemet.

Elsystemet är en grundbult för ett fungerande samhälle och en förutsättning för att elsystemet ska fungera är att det råder balans mellan produktion och konsumtion samt att det finns en fungerande överföring däremellan. Det konstaterar Riksrevisionen i rapporten.

Man slår även fast att det är staten som har huvudansvaret för att elsystemet fungerar och för att nätet byggs ut när det behövs.

LÄS ÄVEN: Rödgrön nedläggning av kärnkraft ”stort misstag”

I granskningen har Riksrevisionen tittat på om regeringen och de statliga myndigheterna har genomfört åtgärder på ett effektivt sätt med fokus på fem politiska beslut som haft störst inverkan på elsystemet.

Bedömningen blir att ”huvuddelen av dessa har fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser, framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten”.

Ett av exemplen man framhåller är när dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) höjde skatten på kärnkraft, vilket ledde till att fyra kärnkraftsreaktorer lades ned med allt vad det sedan innebar, bland annat i form av ett instabilt elsystem och skenande priser.

Detta har fått flera negativa konsekvenser. Ett exempel är höjningen av effekt­skatten 2015 som tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet. Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap. Ett annat är höjningen av energi- och koldioxidskatten för fjärrvärme­anläggningar, som ledde till produktionsnedläggningar och därmed effektbrist i flera storstäder.

Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att de bristande konsekvensanalyserna inte berott på att det har saknats kunskap utan bland annat varit en konsekvens av låsta av politiska överenskommelser.

– Konsekvensanalyser har ibland saknats helt och hållet. I andra fall har de inte använts för att förbättra utformningen av besluten eller för att hantera konsekvenser. Detta har bidragit till att de politiska besluten ofta präglats av kortsiktighet och bristande effektivitet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Regeringens och Svenska kraftnäts hantering av konsekvenserna beskrivs som mer reaktiv snarare än proaktiv och utan sammanhållna processer.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att se till att det inför beslut med större påverkan på elsystemet alltid finns tillräckliga konsekvensanalyser samt förslag på hur oönskade konsekvenser ska hanteras.

Man vill även se till att större åtgärder på elområdet genomförs långsiktigt och att det finns tillräckliga förutsättningar för anpassningar.

Svenska kraftnät rekommenderas också att förstärka arbetet med att bygga ut transmissionsnätet i takt med elektrifieringen.

LÄS ÄVEN: Kritik mot regeringen – ljög väljarna rakt i ansiktet om kärnkraften