Regeringens arbete med Sveriges återvändandeverksamhet, alltså utvisandet av personer som inte får vistas i landet, fungerar inte effektivt. Det slår Riksrevisionen fast i en granskning. Främst rör det sig om asylsökande som fått avslag.

– Det rör sig i huvudsak om asylsökande som har fått avslag på sin ansökan men också om personer som jobbar här svart, utan att överhuvudtaget ha ansökt om något uppehållstillstånd, säger Tommi Teljosuo, projektledare vid Riksrevisionen till Sveriges Radio.

I kölvattnet av migrantkrisen 2015 lovade dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) att uppemot 80 000 av de 163 000 migranter som sökte asyl i Sverige det året skulle komma att utvisas, vilket aldrig skedde.

Larmen om att antalet illegala invandrare i Sverige växer kommer med jämna mellanrum och med det ett parallellt skuggsamhälle som växer sig allt starkare.

Kritik

Samtliga tre myndigheter som arbetar med att utvisa personer som befinner sig i Sverige olagligt – Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården – får kritik av Riksrevisionen. En av punkterna rör omfattande svagheter i styrning och samordning myndigheterna emellan och man menar att det finns skäl för regeringen att fundera över myndighetsorganisationen och ansvarsfördelningen.

Kraftigt ökade kostnader

Samtidigt som antalet utvisade med tvångsmedel minskat något sedan 1990-talet har kostnaderna mer än fördubblats för varje enskilt fall. Ungefär 100 000 kronor kostar det, vilket delvis förklaras med att ärendena har blivit svårare att hantera.

– Verksamheten når ungefär samma resultat som under 1990-talet, trots att samhället lägger allt mer resurser på den. Även om det finns förklaringar till delar av kostnadsökningarna går det inte att dra någon annan slutsats än att effektiviteten har stora brister, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionens granskning visar också att de tre myndigheternas samlade kostnader för verksamheten ökat med 40 procent till nästan två miljarder om året under 2016–2018.

– Att följa upp ärenden, personer, kostnader och resultat är arbetskrävande eller i värsta fall omöjligt. Att verksamheten har stort inflytande på enskildas situation och ofta sker under tidspress gör det än mer angeläget att komma tillrätta med dessa problem, säger Tommi Teljosuo.

Riksrevisionens rekommendationer i korthet:

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över myndigheternas uppdrag och ansvarsfördelning, samt att överväga förändringar av myndighetsorganisationen på området.

– Stora delar av de identifierade problemen hänger ihop med att verksamheten är splittrad till tre olika myndigheter. Vi tror det blir svårt att väsentligt effektivisera verksamheten med nuvarande uppdrag och ansvarsfördelning mellan dem, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen riktar vidare ett antal rekommendationer till Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården. För samtliga rekommendationer, se rapporten.

Regeringen har nu fyra månader på sig att svara på Riksrevisionens anmärkningar.