Den rödgröna regeringen kritiseras i en färsk rapport från Riksrevisionen för att sakna tydliga mål, ha bristande uppföljning och sakna riskanalyser för hur svenska biståndsmiljarder används.

Sverige skänker varje år omkring 27 miljarder kronor i bistånd till så kallat multilaterala organisationer där Världsbanken och olika FN-organ är de största mottagarna. 16 av dessa miljarder ges som kärnstöd, där det inte ställs krav på hur pengarna ska användas inom organisationen. Återstående 11 miljarder ges istället via Sida som så kallat multi-bi-stöd där pengarna öronmärks för vissa biståndsinsatser.

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att det “saknas konkreta mål” för merparten av de skattemiljarder som varje år betalas ut till de multilaterala organisationerna, och att det saknas uppföljning av hur pengarna används. Vidare slås det i rapporten fast att “insynen är begränsad” i dessa organisationer, att “det inte är möjligt att följa vilka resultat som specifikt uppnås genom det svenska stödet” och att regeringen saknar dokumenterade riskbedömningar av biståndssatsningarna.

– Det är redan från början en svår uppgift att följa hur svenska biståndspengar bidrar till de multilaterala organisationernas resultat. Det gäller särskilt kärnstödet. Just därför är det viktigt med väl underbyggda beslut och ändamålsenliga uppföljningar. Tydliga mål och god uppföljning bidrar till effektivitet, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Riksrevisionen är inte lika kritisk till hur Sida spenderar sina biståndsmiljarder som hur regeringen spenderar sina. Myndighetens bilaterala bistånd bedömer Riksrevisionen “i huvudsak är ändamålsenligt”. Däremot kritiseras Sida för brister i sina riskbedömningar och det är oklart om och hur lärdomar dras av tidigare biståndsinsatser när nya utformas.