Statens konstråd har tagit fram en särskild mall för att opinionsbilda mot dem som inte vill spendera skattepengar på ful konst. Det uppmärksammar Slöseriombudsmannen.

Tidigare i år väckte ett nyinvigt konstverk i Borlänge stor uppmärksamhet. Många som tyckte till om konstverket, som kostade 1,7 miljoner skattekronor, jämförde det med en hög med skräp eller ett tiggarläger.

LÄS ÄVEN: Kommun pryds med konst för två miljoner: ”Ser ut som ett tiggarläger”

Men Statens konstråd ger nu svar på tal. På en särskild sida som skapats på myndighetens hemsida försvaras beslutet att spendera skattepengar på ful konst.

”Den viktigaste invändningen mot detta argument är att det gemensamma rummet i en demokrati inte bara tillhör vackra individer, byggnader eller objekt. Det tillhör alla och allt som inte direkt skadar en annan individ”, skriver myndigheten på hemsidan.

”Samhällsförändringarna under första och andra världskriget skapade motreaktioner mot det vackra som dittills varit den starka normen för konst och estetik. Sedan dess har konstnärer intresserat sig för verklighetens hela palett, vilket inkluderar det hemska, det fula, det obehagliga och det svåra”, heter det vidare.

”Grundlöst” att vilja satsa på välfärden istället

En annan vanlig kritik som Statens konstråd slår tillbaka mot är att skattepengarna borde satsas på välfärden istället för på fula konstverk. Myndigheten avfärdar den kritiken som ”grundlös”.

”För produktionen av ett offentligt konstverk fördelas vanligtvis budgeten på löner och kostnader för en mängd olika saker inom en mängd olika yrkesgrupper som arkitekter, ingenjörer, tekniker, snickare, formgivare, skribenter, grafiska formgivare, producenter, hantverkare, städare, informatörer, tryckerier och mycket annat”, menar Statens konstråd.

På så sätt påstås det att den skattefinansierade konsten är ”en del av samhället, ekonomin och välfärden”.

Slöseriombudsmannen: Lägg er inte i

Slöseriombudsmannen, som tidigare varit starkt kritisk till hur Statens konstråd använder sina pengar, är kritisk till att myndigheten nu dessutom försöker opinionsbilda mot kritiken.

”Hur mycket konst och även vilken sorts konst som det offentliga ska bekosta, är upp till alla invånare att tycka till och besluta om gemensamt. Det ska avhandlas i samtal och debatt och folket slutligen avgöra, demokratiskt”, skriver man på sin Facebooksida och fortsätter:

”Myndigheter kan bidra med information och fakta, men ska inte agera politiska aktörer, driva opinion eller störa de demokratiska samtalen.”