Säkerhetspolisen fick under åratal varningar om att den dåvarande Preemägaren Mohammed Al-Amoudi kunde ha kopplingar till finansieringen av Usama bin Ladin och al-Qaida. Uppgifterna kom bland annat från israeliska Mossad. Trots det finns enligt Uppdrag granskning inga tecken på att Säpo någonsin utredde miljardären – samtidigt som han kontrollerade en verksamhet av central betydelse för Sveriges energiförsörjning.

Den saudisk-etiopiske miljardären Mohammed Al-Amoudi var under flera decennier en av Sveriges mäktigaste utländska investerare. Han ägde Preem, hade stora industri- och fastighetsintressen i landet och belönades 2007 med Nordstjärneorden av kung Carl XVI Gustaf.

Samtidigt ska svenska myndigheter ha fått återkommande varningar om betydligt allvarligare saker.

Uppdrag granskning har kartlagt hur uppgifter om Al-Amoudis möjliga kopplingar till terrorfinansiering nådde Sverige vid flera tillfällen. Den första varningen till Säpo ska ha kommit redan för mer än 30 år sedan.

Trots det har SVT, efter att ha kontaktat omkring 50 nuvarande och tidigare myndighetspersoner, inte kunnat hitta några tecken på att Säpo genomförde någon egentlig utredning av honom.

Mossad varnade om miljardären

En av de aktörer som intresserade sig för Al-Amoudi var den israeliska underrättelsetjänsten Mossad.

Udi Levi, som tidigare ledde finansiell underrättelseverksamhet inom Mossad och arbetade med att kartlägga finansieringen av terrorism, uppger för Uppdrag granskning att Al-Amoudi förekom i det israeliska underrättelsearbetet. Enligt granskningen fördes sådana uppgifter också vidare till Sverige.

Det innebär att Säpo inte enbart hade lösa medieuppgifter att förhålla sig till. Varningar ska ha kommit från underrättelsehåll samtidigt som amerikanska myndigheter också intresserade sig för Al-Amoudis ekonomiska nätverk. Efter terrorattackerna den 11 september 2001 ska USA dessutom ha övervägt att terrorstämpla honom.

Ändå har Uppdrag granskning inte hittat några belägg för att svenska Säpo öppnade en motsvarande utredning.

Pekas ut i hemlig Pentagonrapport

Granskningen får ytterligare tyngd genom en hemligstämplad amerikansk underrättelserapport från Pentagon från 2002. I dokumentet pekas Al-Amoudi ut som en person som ska ha varit involverad i att slussa pengar till Usama bin Ladin.

Rapporten innehåller enligt SVT konkreta uppgifter om namn, företag och kontonummer. Den tidigare CIA-agenten Robert Baer, som arbetade 21 år inom den amerikanska underrättelsetjänsten, har granskat materialet och beskriver uppgifterna som sådana som hade kunnat kontrolleras genom en regelrätt utredning.

Ett av spåren rör ett sjukhusbygge i Saudiarabien. Enligt underrättelserapporten ska kostnaderna för projektet ha blåsts upp kraftigt och mellanskillnaden, motsvarande omkring 360 miljoner svenska kronor, ha förts vidare till bin Ladin och Al-Amoudi var involverad i projektet.

Han förnekar uppgifterna och uppger genom sin pressavdelning att han varken känt till, godkänt eller deltagit i någon överfakturering eller överföring av pengar till bin Ladin, al-Qaida eller någon närstående aktör.

Misstankarna var offentliga redan 1999

Uppgifterna om Al-Amoudi och bin Ladin var inte heller något som dök upp först efter attackerna den 11 september. Redan 1999 skrev Affärsvärlden om hur Al-Amoudi tvingades dementera uppgifter om ekonomiskt stöd till den redan då internationellt efterlyste terrorledaren.

Bakgrunden var uppgifter i USA Today, som med hänvisning till amerikanska underrättelsekällor rapporterade att saudiska affärsmän fört över stora summor till konton med koppling till bin Ladin. Al-Amoudi nämndes i sammanhanget tillsammans med bland andra National Commercial Bank i Saudiarabien och Capitol Trust.

Misstankarna kring honom var alltså kända internationellt flera år innan al-Qaida genomförde attackerna mot USA men trots detta fortsatte Al-Amoudis ställning i Sverige att växa.

Kontrollerade svensk oljeindustri

Redan 1994 hade Al-Amoudi köpt hela OK Petroleum av KF, svenska staten och finska Neste.

Affären värderades till omkring 5,9 miljarder kronor. Enligt KF historik var OK Petroleum då Sveriges största oljebolag, med en omsättning på omkring 19 miljarder kronor. Bolaget kom senare att bli Preem.

Genom raffinaderierna i Lysekil och Göteborg fick Al-Amoudi kontroll över en stor del av den svenska raffinaderikapaciteten och därmed över en verksamhet med direkt betydelse för Sveriges drivmedels- och energiförsörjning.

Hans svenska imperium var dessutom betydligt större än Preem. Via Midroc hade han omfattande intressen inom bland annat bygg, industri och fastigheter och han ägde även Svenska Petroleum Exploration. Under lång tid beskrevs han som en av Sveriges allra största utländska investerare.

Det är den bakgrunden som gör Säpos påstådda passivitet särskilt anmärkningsvärd. Personen som svenska och utländska underrättelseaktörer uppges ha varnat för var inte någon perifer affärsman utan en person med miljardinvesteringar och kontroll över strategiskt viktiga svenska tillgångar.

Belönades av Sverige

Samtidigt som misstankarna cirkulerade internationellt hade Al-Amoudi nära relationer med det officiella Sverige. År 2007 tilldelades han kommendörstecknet av första klassen av Kungliga Nordstjärneorden för sina insatser för svenskt näringsliv. Samma år besökte kung Carl XVI Gustaf Preems raffinaderi i Lysekil, där Al-Amoudi personligen tog emot och visade runt kungen.

Under den diplomatiska krisen mellan Sverige och Saudiarabien 2015 pekades han dessutom ut som en möjlig brobyggare mellan den svenska regeringen och Saudiarabien.

Hans ställning förändrades först dramatiskt 2017, när han greps i Saudiarabien i samband med kronprins Mohammed bin Salmans stora antikorruptionskampanj. Al-Amoudi hölls frihetsberövad i omkring 14 månader innan han släpptes i januari 2019.

Preem såldes efter tre decennier

Al-Amoudis långa period som ägare till Preem är numera avslutad. Under 2025 offentliggjordes försäljningen till energikoncernen VARO Energy och den 16 januari 2026 slutfördes samgåendet. Företagen bildade därefter VAROPreem.

Al-Amoudi har aldrig dömts för terrorfinansiering och uppgifterna i de amerikanska underrättelserapporterna har inte lett till något åtal mot honom. Han har också konsekvent förnekat att han finansierat bin Ladin eller al-Qaida. Men Uppdrag gransknings avslöjande riktar framför allt ljuset mot de svenska myndigheternas agerande.

Under flera år ska Säpo ha fått uppgifter om att en av Sveriges mäktigaste utländska investerare kunde vara kopplad till finansiering av internationell terrorism. Varningarna kom inte bara från medier utan även från utländska underrättelseaktörer, däribland Mossad.

Ändå finns enligt SVT inga spår av någon svensk säkerhetspolisutredning.