Säkerhetspolisen har presenterat sin årsrapport för 2018 som visar att hotbilden mot Sverige har förändrats de senaste åren och att hoten är mer omfattande än på flera år.

På torsdagsförmiddagen berättade Klas Friberg, chef för Säpo, att hotet från den våldsbejakande islamistiska miljön fortfarande utgör det största hotet för ett potentiellt terrorattentat. Trots individer som involverat sig i den Islamiska terrorstaten och nu återvänder tillbaka till Sverige ser Friberg ingen anledning till att ytterligare höja hotnivån för 2019. Den ligger kvar på en trea i den femgradiga skalan som innebär ett ”förhöjt hot”. Nu ska Säpo arbeta med att bedöma om individerna som återvänder utgör något hot.

I årsrapporten som Friberg presenterade har Säpo listat sju hot mot Sverige under kommande år. Men i kontrast till ovanstående nämner man här islamisk terrorism först på sjätte plats. Samtidigt har tre av de sju hoten på ett eller annat sätt att göra med så kallad informationspåverkan, vilket kan uppfattas som att Säpo ser opinionsbildning och journalistik som ett tre gånger så allvarligt hot mot staten än terrorism.

Friberg förtydligar även att Säkerhetspolisen noga följer utvecklingen bland invandringskritiska i samhället där man ser ett långsiktigt hot.

– Vi har en främlingsfientlig och en radikalnationalistisk idéströmning som ökar i samhället där vi ser att vit makt-miljön och de lösare främlingsfientliga grupperna närmar sig varandra. Det här är en utveckling som Säkerhetspolisen följer noga, säger Friberg.

Spionage mot politisk opposition
I rapporten uppges att extremistmiljöernas verksamhet har förändrats de senaste åren. Enligt Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker vid Säpo begås inte brotten nödvändigtvis av en gärningsperson som är medlem i en organisation, utan tillhörighet och delaktighet uttrycks nu på andra sätt. Hon menar att den ideologiskt motiverade brottsligheten har blivit ”lösare i kanterna”, det vill säga att när något utförs och mot vad beror på andra omständigheter eller tillfälligheter än den organisatoriska tillhörigheten.

”Gränsen mellan de aktörer som Säkerhetspolisen följer och ideologiskt motiverade aktörer som agerar på sätt som inte faller inom ramen för Säkerhetspolisens uppdrag kan på sikt komma att suddas ut.”

Det är Säpos bedömning att den utveckling som man nu ser kommer att fortsätta de kommande åren samt att ideologin kan komma att få större betydelse som sammanhållande faktor än den organisatoriska tillhörigheten.

”Grupperingars och organisationers roll blir i så fall huvudsakligen att inspirera, vägleda och förmå enskilda individer – inom eller utanför extremistmiljöerna – att göra något mot en viss måltavla, eller i en utpekad riktning, utan att behöva godkännande i förväg.”

– Ett tillvägagångssätt där vem som helst som sympatiserar med en sakfråga, eller utgår från en viss värdegrund, kan begå brott i ett visst aktionsnamn kommer att öka komplexiteten i Säkerhetspolisens uppdrag ytterligare. Det kommer också att ställa högre krav på samverkan mellan såväl rättsvårdande myndigheter som andra samhällsaktörer, berättar Hagström.

Samtidigt konstaterar Säpo att en utvärdering från förra året visat att inga omfattande påverkanskampanjer ägde rum under den svenska valrörelsen.

Reaktioner
I sociala medier har flera reagerat på uttalanden i årsrapporten. Samhällsnytts reporter Egor Putilov har frågat Säpo om de på sikt kommer att ägna sig åt spionage mot politisk opposition.

https://twitter.com/mobil_ego/status/1106137273639284737