Om EU-kommissionen får sin vilja igenom ska närmare motsvarande 9 000 miljarder svenska kronor satsas på medlemsländernas militära försvar. Hur detta ska finansieras är oklart, men Natos generalsekreterare Mark Ruttes menade i ett tal EU-parlamentet nyligen att pengarna kan tas från välfärdssektorn, bland annat pensioner och sjukvård.

Uppmaningen till militär upprustning från EU-kommissionen kommer samtidigt som USA meddelat att man pausar sitt militära stöd till Ukraina som ett resultat att det diplomatiska sammanbrottet med landets President Volodymyr Zelenskyj häromdagen, något som kan innebär att EU får ta på sig en större börda för att hålla Ukraina med vapen i kriget mot Ryssland.

LÄS ÄVEN: Källor: Trump slutar skicka vapen till Ukraina

Samtidigt har det länge från såväl Republikanskt som Demokratiskt håll i USA funnits ett utbrett missnöje med att Nato-länderna i Europa åker snålskjuts på USA och behöver öka sin militära anslag för att bära en rättvis och proportionell börda inom den västliga militäralliansen. Med Trump tillbaka i Vita huset har kravet på detta intensifierats.

Ökade militära anslag på 9 000 miljarder kronor

Mot bakgrund av detta flaggade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på en pressträff i anslutning till ett toppmöte i Bryssel på tisdagen för att EU-länderna bör rusta upp sina respektive militärapparater rejält.

Siffran motsvarande 9 000 miljarder i svenska kronor nämndes som prislapp. För att omallokera pengar eller öka utgiftssidan i den storleksordningen behöver medlemsländerna göra undantag i gällande budgetregler, vilket von der Leyen aviserade att man skulle ges möjlighet till.

– Vi är i en era av upprustning. Europa är redo att massivt öka sina försvarsutgifter, både på kort sikt för att stötta Ukraina, men också på lång sikt för att ta ansvar för vår egen säkerhet, konstaterade hon på pressträffen.

Undantag i budgetregler och omfattande upplåning

I fempunktsplanen ingår att lätta på EU:s strikta budgetregler så att länderna inte riskerar böter eller andra bestraffningar om de gör stora investeringar i och tar höga lån för att rusta upp det militära försvaret. Men den aviserade gigantiska satsningen och frikortet från budgetreglerna skulle EU-länderna kunna öka sina försvarsutgifter med i genomsnitt 1,5 procent av BNP.

EU-kommissionen föreslår att en ny EU-fond inrättas där motsvarande 1 600 miljarder kronor kan lånas upp centralt som medlemsländerna sedan kan använda för diverse militära ändamål.

– Med den utrustningen kommer medlemsländerna kunna öka sitt stöd för Ukraina enormt, på ett omedelbart sätt, menade von der Leyen på pressträffen.

Vapentillverkning. Bild: Milan’s Factory.

Dessa upplånade fondpengar utgör emellertid endast en bråkdel av målsättningen 9 000 miljarder som sägas behövas för att genomföra projektet.

Vill ta pengar från välfärden

Samnytt har tidigare rapporterat att Natos generalsekreterare Mark Rutte i tal i EU-parlamentet uppmanade medlemsländernas politiker att börja omprioritera pengar från välfärden till militären.

– I genomsnitt spenderar europeiska länder enkelt upp till en fjärdedel av sin nationalinkomst på pensioner, hälso- och socialförsäkringssystem, och vi behöver en del av dessa pengar för att göra försvaret mycket starkare, menade Rutte.

LÄS ÄVEN: Nato-chefen: Mer pengar till Nato – eller lär er ryska

En punkt i fempunktsplanen handlar i linje med detta om att ge EU-länderna rätt att ta regionalstödspengar tänkta att gå till jordbruk och andra sektorer som behöver hållas under armarna och ge dem till försvarsindustrin. När det gäller att låna till upprustning nämns vid sidan om fonden också Europeiska investeringsbanken (EIB) som potentiell stor långivare.

Andra förslag är att EU:s så kallade coronafond för beredskap inför eventuella kommande pandemier ska tömmas på pengar och föras över till vapenproduktion. Det rör sig i nuläget om motsvarande cirka 1 000 miljarder kronor.

LÄS ÄVEN: von der Leyen: Sanktionerna har slagit rysk militärindustri i spillror – de tvingas plocka isär vitvaror

Saudiarabien reformerar – judar ska inte längre kallas “apor” och “svin” i skolböcker