SD är inte det parti i Sverige judar bör oroa sig för, Willy Silberstein

LEDARE. På onsdagen röstade socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister för ett antisemitiskt förslag i EU att stämpla Israel som en apartheidstat. Gång på gång beslås dessa partier med judehat på höga positioner. Detsamma gäller deras nyvunna bundsförvant Centerpartiet. Nystartade judefientliga partiet Nyans fick 30 procent av rösterna i utanförskapsområden. Men det är SD som stats-TV och Svenska kommittén mot antisemitism tycker är ”ett så speciellt parti” i det här avseendet att det måste varnas för som ”skrämmande” på bästa sändningstid.

I valrörelsen gick SVT:s mångåriga inrikespolitiska kommentator Margit Silberstein ut och hävdade att Sverigedemokraterna mördade hennes familj i de nazityska förintelselägren. Det osmakliga och bisarra påhoppet har jag uppmärksammat i en tidigare ledartext.

Häromdagen bjöd SVT in Margits bror Willy Silberstein, ordförande för den vänsterlutande judiska intresseorganisationen SKMA, för att med en liknande retorik måla upp SD:s valframgång som ett hot mot landets judar och andra grupper. Det är ”skrämmande” sade SKMA-ordföranden att så många röstat på ”ett klart nazistiskt parti”.

Enligt Willy Silberstein kan man med SD i regeringen eller bara som stödparti till en M+KD+L-regering vänta sig en våg av rasistiskt våld på gatorna. Ingen företrädare för SD fick bemöta anklagelserna. I stället hade SVT bjudit in allmänborgerliga journalisten PM Nilsson som sade att han ”kände respekt” för Willy Silbersteins oro men ansåg den vara en smula överdriven.

Inte ord om kommunistiska Vänsterpartiet eller islamistiska Nyans

Att Vänsterpartiet har ett sekel bakom sig av stöd till och från världens brutalaste diktaturer som mördat långt fler människor än vad Hitler hann med och fängslat och förslavat ännu fler under kommunistiskt förtryck, eller att partiet fortfarande idag umgås med tanken att förvandla Sverige till ett kommunistiskt land och har nära relationer med våldsbejakande autonoma grupperingar, det var inget som SVT såg någon anledning att ta upp. Endast SD är ”ett så speciellt” parti att SKMA och statstelevisionen anser det finns anledning att varna för det.

Inte heller nämndes i inslaget att var tredje muslim i Sveriges etniska parallellsamhällen i årets val röstade på ett nybildat islamistiskt judehatarparti som i likhet med korankravallmakarna under påskhelgen gjort gemensam sak med den organiserade gängkriminaliteten och vill avskaffa en stor del av Sveriges medborgerliga fri- och rättigheter.

Nyans är ett nytt och väldigt dåligt organiserat parti. Ändå lockar man så här stor andel av muslimska väljare i landets etniska parallellsamhällen. Det är politiskt skrämmande om något. Den dagen Muslimska brödraskapet anser tiden mogen att etablera ett välorganiserat islamistparti i Sverige kommer det att ha en potential att bli ett av landet största, i synnerhet om den demografiska utvecklingen fortsätter som tidigare med runt 100 tusen utdelade uppehållstillstånd om året och 300 tusen utdelade medborgarskap per mandatperiod som ger rösträtt till riksdagen. Det är något som borde oroa Sveriges judar på allvar.

Svenskar den minst rasistiska gruppen i mångkulturella Sverige

Det Willy Silberstein kallar för det rasistiska våldet är i det närmaste ett okänt fenomen i Sverige, om man inte räknar in det våld, allt oftare med inslag av förnedring, som utövas av invandrare mot svenskar. Även många av media stort uppslagna rasistvåldsamheter, som det på en gångbro i Malmö 2014 mot en svart man och hans barn, har invandrare som gärningspersoner.

Alla undersökningar är samstämmiga: svenskar är ett av världens minst rasistiska folk. Flera av de länder där rasism tvärtom är mest utbredd och djupast rotad är identiska med några av de vanligaste ursprungsländerna för migranter i Sverige.

Det här gäller inte minst antisemitismen som Willy Silberstein och SKMA säger sig ha som kärnuppdrag att blottlägga och beivra. Om det är organisationens verkliga syfte finns anledning att ifrågasätta.

SKMA skäller uppför fel träd

SKMA går till storms mot det parti i Sverige, Sverigedemokraterna, som värnar starkast om judarnas sak, samtidigt som man ignorerar den ingrodda antisemitismen i de rödgröna partierna, hur de lierar sig med judehatande islamister, i Malmö så långtgående att Simon Wiesenthal-stiftelsen reagerade och USA:s president kände sig föranlåten att skicka hit sitt särskilda judiska sändebud för att undersöka vad som pågick.

Eller när Sveriges utrikesminister Margot Wallström osmakligt och antisemitiskt beskyllde Israel för att ägna sig åt utomrättsliga avrättningar så att Israels regering tvingades förklara henne persona non grata i landet. Eller när den socialdemokratiska regeringen erkände de palestinska territorierna som en stat trots att de styrs av en islamistisk terrorstämplad diktatur med målsättning att utplåna Israel och alla judar från jordens yta.

Eller som nu bara häromdagen när de rödgröna partierna i EU-parlamentet röstade för ett antisemitiskt förslag om att stämpla Israel som en apartheidstat. Eller som i flera decennier när SKMA ignorerat det alltmer utredda muslimska judehatet som inte sällan tar sig uttryck i våldsamheter. I nyss nämnda Malmö vågar judar inte längre visa sig utomhus om de inte döljer sin judiska tillhörighet.

Det är inte svenska nynazister man är rädd för. Det är inte den nynazistiska antisemitismen som spritt sig som en löpeld över landet de senaste decennierna utan den som kommit hit på en bärvåg av utomvästlig massinvandring – en politik som alla partier utom Sverigedemokraterna är medskyldiga till. Kan man hamna mer retoriskt snett ån Willy Silberstein om ens verkliga agenda är att tillvarata judars säkerhet, trygghet och intressen i det svenska samhället?

Larm om hypotetiskt rasistvåld, tyst om det verkliga våldet

Och om Willy och SKMA är så oroade över våldet på gatorna, varför har man då inte framträtt regelbundet i SVT tidigare och kritiserat Socialdemokraternas regering för korankravaller, gängskjutningar, överfallsvåldtäkter, förnedringsrån, åldringsrån och den uppsjö av andra våldshandlingar som tillåtits eskalera i Sverige till nivåer där polisen larmar om att man nu helt har förlorat kontrollen? Hur skrämmande är inte detta?

Ovanstående är nog för att göra vem som helst skräckslagen. Ändå är det bara en del av den krissituation Sverige idag befinner sig på grund av vänsterliberalt vanstyre. Vi har elkris, vårdkris, skolkris, inflationskris med mera, samtliga i huvudsak rödgrönt politiskt orsakade. Men Willy Silberstein är oroad över Sverigedemokraterna och att Sverige riskerar bli ett nazistiskt land om de får inflytande. Och SVT ger utrymme åt sådana stolligheter på bästa sändningstid.

Man häpnar och hoppas innerligt att Björn Söder (SD), som reagerade kraftfullt på det bisarra inslaget och övertrampet mot allt vad opartiskhet och saklighet för public service heter, och hans partivänner nu gör vad man kan för att driva igenom den grundläggande reformering som statstelevisionen helt uppenbart är i skriande behov av.

Från SVT till Expo

Beträffande Willys syster Margit så vågar väl SVT inte bjuda in henne för att inför hela svenska folket visa att man haft en sådan vänsterlutande tokstolla som förment opartisk och saklig inrikespolitisk kommentator i många år. Hon får i stället vända sig till vänsterextrema Expo för att prata om hur hemskt det är att SD ökar mest av alla partier i valet.

Där får hon sin verklighetsfrånvända självbild bekräftad och publicerad om att vara ”expert på alla former av rasism” och som sådan äga ” insikten om vart nazismens ideologi kan leda”, i det här fallet alltså att se det vi andra inte ser om hur Sverige med SD i täten nu marscherar mot att bli ett nazistiskt land med vad jag förstår koncentrationsläger, gaskamrar och hela klabbet.

Vänsterextrema granskar högerextrema

Trots omfattande offentlig finansiering har Expo inga krav på sig att utföra sitt uppdrag att granska extremism på ett opartiskt sätt. Eftersom man själv har en bakgrund i vänsterextremism är den rörelsen i princip fredad från granskning och kritik. Detsamma gäller den muslimska extremismen eftersom den och vänsterextremismen är intimt förbrödrade.

Det som återstår att ha fokus på för Expo är högerextremismen. Den utgörs i Sverige av en liten klick på några hundra aktiva som med jämna mellanrum tar på sig svarta byxor och vita skjortor och med förebild i vänsterns 1:a maj-tåg marscherar på gatorna med vajande fanor. Ibland hettar det till när Expos fotsoldater i den autonoma våldsbejakande vänstern attackerar nynazisterna som inte ryggar för att ge tillbaka i en fajt.

Dold agenda bakom att blåsa upp högerextremismen

Hotbilden från högerextremismen i Sverige är relativt den från vänsterextremismen och den muslimska extremismen försvinnande liten. Att man vill göra en höna av denna fjäder har andra och mer indirekta syften. Det Expo och det vänsterliberala etablissemang man är i sold hos vill se är en fortsatt samhällsutveckling i den vänsterliberala tangentens riktning och gärna att den till och med får en mer vänsterradikal lutning.

Den utvecklingen utgör ju inte en handfull högerextremister något hot mot. De har inte fått in en enda gubbe i en enda parlamentarisk församling och har följaktligen ett extremt svagt stöd bland svenskarna, så som nazismen alltid har haft. Inte heller har man i närheten av de våldsresurser som skulle krävas för att ta makten i Sverige med våld. Frågan är om de ens skulle klara att ockupera ett kårhus för studenter så som extremvänstern gjorde 1968.

Hotet – om man nu vill beskriva något som i realiteten är en räddning så missvisande – mot det elitistiska vänsterliberala samhällsprojektet kommer i stället från folkdjupen, manifesterat i ett starkt stöd för socialkonservativa Sverigedemokraterna. Opinionsundersökningar visar att SD i realiteten har ett folkligt majoritetsstöd för flera av sina profilfrågor. Det många fortfarande är osäkra på är om partiet är moget att hantera ett regeringsansvar.

En annan förklaring till att SD inte är ännu större är den demonisering med nazistkortet som Expo och så många andra vänsterliberala och vänsterradikala aktörer ägnar sig åt. De vet att de inte kan vinna med debatt i sakpolitiska frågor, utan bara om de med desinformation kan styra över det offentliga samtalet på en vilseledande metadebatt där motståndaren kletas ned med nazism.

Det här är förstås ett djupt ohederligt sätt att skrämma bort väljare från SD, ett grovt demokratiskt övertramp, långt värre än det hot mot demokratin som det utan saklig grund hävdas att Sverigedemokraterna skulle utgöra. Och Expo är en del av det här maskineriet bakom en falsk fasad av att ha som uppgift att granska politisk extremism.

Magdalena Andersson gav SD rätt

Under det tal där statsminister Magdalena Andersson tillkännagav sin och S-regeringens avgång gav hon indirekt Sverigedemokraternas politik ett erkännande och sitt eget partis ett underkännande. Hon sa:

”Jag vill också vända mig till de människor och svenskar som har röstat på Sverigedemokraterna. Många av er har röstat på dem på grund av de problem som ni möter i er vardag: brister i vår välfärd, för låga pensioner, för höga elpriser, väld, skjutningar, en stor migration kombinerad med en för dålig integration. Det här är konkreta och legitima samhällsproblem som ni delar med hela svenska folket.”

Men i nästa andetag lät Magdalena påskina att Sverigedemokraterna ”kidnappat” dessa väljares röster. Hon beskrev SD som en del av de ”krafter” som förespråkar extremism och våld. Enligt den avgående statsministern ”faller nu ett tungt ansvar” på Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att inte ge de som våldsbejakande extremister utpekade Sverigedemokraterna något inflytande.

Magdalena passade även på att ifrågasätta den svenska pressfriheten genom att hävda att alternativmedier som Samnytt tillhör den våldsbejakande extremistiska miljön. Även här menade hon att M, KD och L i regeringsställning bör vidta inte närmare preciserade stoppande åtgärder.

Dags att köra vänsterliberalismen till soptippen

Alla de samhällsproblem som Magdalena korrekt beskriver som konkreta och legitima att som väljare vara upprörd över och vilja rösta för att åtgärda, är resultatet av vänsterliberal social ingenjörskonst i allmänhet de senaste 50 åren och socialdemokratisk regeringspolitik de senaste mandatperioderna och tidigare i synnerhet. Det är detta projekt som har havererat och visat sig så odugligt att det bör förpassas till ideologiernas soptipp där nazism, kommunism och islamism tidigare lämpats av.

Magdalena erkänner att hennes regering, hennes parti och hennes politiska ideologi har fallerat och vidgår att det är motiverat att rösta fram en annan regering – men inte en där Sverigedemokraterna ingår eftersom Åkesson bär nazistuniform under kostymen.

Men svenska folket har redan prövat att rösta fram andra regeringar än socialdemokratiska och rödgröna. Flera allmänborgerliga regeringar har kommit och gått de senaste 50 åren utan att något av de av Magdalena uppräknade problemen har åtgärdats. I stället har de fortsatt att förvärras.

Bara SD:s politik är oprövad

Det är alltså bara Sverigedemokraternas politik som är den oprövade och som det finns anledning att tro ska ha någon läkande effekt på det svenska samhällets djupa sår vid ett regeringsskifte. Att M, KD och L inte är uppgiften vuxen har vi facit på.

Tittar vi på valresultatet så är det också bara Sverigedemokraterna som stärkt sitt folkliga mandat. M, KD och L har samtliga backat och tvärtom fått ett försvagat mandat av svenskarna. SD är nu också det största partiet i den blågula konstellationen.

Det finns inget, vare sig i dessa siffror eller i de tre allmänborgerliga partiernas historik som talar för att de bör ha det avgörande politiska inflytandet om de nu ska styra Sverige, men desto mer som talar för att SD bör ha det.

Demokratin är hotad, men inte av SD

I en normal demokrati hade det självklara varit att den första frågan från talmannen riktad till den icke-socialistiska sidan skulle gå till Jimmie Åkesson och att de övriga tre partierna accepterade honom som regeringsbildare och statsminister om de vill vara med och styra Sverige.

Men Sverige är inte längre en normal demokrati utan en som undergrävts av vänsteretablissemanget för att framställa oppositionen som illegitim. Det kommer till uttryck i hur Magdalena Andersson uttrycker sig och hur Socialdemokraterna bedrivit sin valrörelse. Det kommer tyvärr också till uttryck i den pompösa självbild Ulf, Ebba och Johan visar upp mot Jimmie – illasittande arrogans i stället för klädsam ödmjukhet.

Inte minst kommer det till uttryck i hur skattefinansierad public service-media rapporterar. Övertrampet med Willy Silberstein i SVT är ju inget unikum utan något vi tyvärr ser nästan varje dag där eller i SR och UR.

SD motarbetas med strukturell obstruktion

Det uttrycks också från myndigheter som fått sig itutade att man inte behöver vara oväldiga när det handlar om Sverigedemokraterna. Svenska institutet sprider till exempel skrämselpropaganda om att Sverige riskerar bli en lydstat till Putin om SD får något att säga till om. Vi har tidigare sett regelrätta upprop hos myndigheter om att de kommer att vägra göra sitt jobb om Sverigedemokraterna sitter i regeringen.

Det här att ha myndigheter, medier, universitet och högskolor kulturinstitutioner och civila organisationer som SKMA emot sig i strukturell obstruktion ska adderas till alla andra problem Sverigedemokraterna har att ta itu med och är problem som inte andra partier i regeringsställning eller i riksdagen har. För att göra Sverige bra igen måste också de strukturer göras bra igen som idag och sedan länge är så djupt infiltrerade och politiserade av vänsterliberala och vänsterradikala krafter att man där numera tar för givet att det ska vara så och att något annat vore odemokratiskt.

Konservativa EU-demokratier stämplas som odemokratiska

På torsdagen röstade EU-parlamentet för att stämpla Ungern som ett icke-demokratiskt land. Det förtar lite det ovan nämnda ställningstagandet i samma församling mot att stämpla Israel som en apartheidstat, ett förslag som Sveriges rödgröna parlamentariker ville gå vidare med.

Vi ska inte utesluta att samma krafter nu sätter en boll i rullning för att kunna sätta samma stämpel på Sverige om vi under Sverigedemokratisk vägledning slår in på en mindre vänsterliberal och mer konservativ färdväg. Också det utgör mäktiga hinder för SD att få genomslag för sin politik.

Att ha folkets stöd som ju den ungerska Fidesz-regeringen har räcker inte. Det kommer inte att räcka i Sverige heller. Inte så länge portalparagrafen i grundlagen om att all offentlig makt utgår från folket har ett underförstått undantag om att det inte gäller om folket röstar konservativt. Då är enligt vänsterliberal doktrin Sverige inte längre en demokrati. Då är det enligt samma logik mer demokrati om en självutnämnd elit som har den rätta värdegrunden styr.

Den gångna valrörelsen var förmodligen den smutsigaste i modern svensk historia sett till hur den sittande socialdemokratiska regeringen, dess stödpartier och medielakejer betedde sig. Ändå är det sannolikt ingenting jämfört med vad som nu väntar, under regeringsbildningsprocessen och sedan vidare under mandatperioden.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mats Dagerlind

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.