Mattias Karlsson, som beskrivits som Sverigedemokraternas chefsideolog, drog sig för en tid sedan tillbaka från rikspolitiken för att bland annat arbeta med partiets tankesmedja Oikos. Nyligen meddelades dock hans återkomst i hetluften, nu som SD:s landsbygdspolitiske talesperson. I ett färskt förslag vill Karlsson förstärka polisnärvaron i glesbygd genom att staten kliver in och tar kostnaderna för studielån och eventuellt också en ekonomisk bonus ovanpå det.

Studiemedlen betalda och plus en summa extra pengar på bankkontot. Det vill Sverigedemokraterna pröva föra att locka personer på landsbygden till polisutbildningen. Den låga polisnärvaron i glesbygd är ett problem och grov brottslighet etablerar sig här i vetskap om att man kan operera betydligt mer ostört jämfört med städerna och de ”utsatta områdena” i anslutning till dessa.

Polisens frånvaro i glesbygd driver på avfolkningen

Avfolkningen i glesbygd är också ett problem. Men ska man locka folk och företag att flytta dit måste man kunna erbjuda rättssamhällets skydd och trygghet menar Mattias Karlsson:

– Många väljer att flytta till landet för ett tryggare och fridfullare sätt att leva och om det hotas i grunden så hotas livet på landsbygden.

Trygghetsfrågorna viktiga för människor på landsbygden

Karlsson har den senaste veckan rest runt i Kronobergs och Kalmar län. Detta för att ta pulsen på vilka frågor man utanför storstäderna ser som viktiga och få intryck som ska ligga till grund för det nya landsbygdspolitiska manifest som partiet ligger i startgroparna för att ta fram.

Det visar sig att trygghetsfrågorna står högt upp på agendan också på landsbygden. Mattias Karlsson förklarar att samtal han haft med lokalpolisen i de två länen varit en ögonöppnare.

– Det finns allvarlig brottslighet även på mindre orter. Det är människohandel, terrorismfinansiering och grov brottslighet och polisen har inte möjlighet att närvara på grund av för lite resurser.

Stor brist på poliser

Det utbildas för få poliser. Den allmänna bedömningen är underbemanningen i kåren är avsevärd och att Sverige behöver minst 10 000 ytterligare poliser för att kunna upprätthålla lag och ordning i landet och utföra det som är en av statens mest centrala uppgifter – att se till att medborgarna kan leva i trygghet och säkerhet.

Andra partier har avgett diffusa löften och avsiktsförklaringar om fler poliser men hittills har ingen regering levererat vad man lovat. Tvärtom söker sig allt flera bort från polisyrket samtidigt som ett ökande antal platser på polisutbildningen gapar tomma.

Vill pröva annan lösning än sänkta intagningskrav

Den vanligaste lösningen för att få fler att söka sig till polishögskolan har varit att sänka intagningskraven. Förespråkarna för den modellen menar att det också för det goda med sig att kåren får en ökad mångfald med fler kvinnor och fler med utomvästlig invandrarbakgrund.

Kritikerna menar att poliskårens kvalitet eroderas med allvarliga negativa konsekvenser för Polismyndighetens möjligheter att utföra sitt uppdrag. SD vill nu pröva en annan lösning där ekonomiska morötter ska locka fler att utbilda sig till polis.

Städerna prioriteras – landsbygden drabbas

Polisbristen gör sig mest påtaglig i glesbygd då de grövsta brotten som måste prioriteras begås av invandrargängen i och kring de ”utsatta” områdena i anslutning till städerna.

– Många poliser arbetar i dag i särskilt utsatta område i storstäder och då blir mindre orter nedprioriterade, förklarar Mattias Karlsson för Expressen.

Landsbygden behöver fler poliser snabbt och det enda sättet att säkerställa det är att flera poliser utbildas så att inte underbemanning i tätorterna dränerar poliser från glesbygd. Att göra göra polisutbildningen kostnadsfri för studenterna kan vara en framkomlig väg tror Karlsson.

– Vi behöver fylla platserna på polisutbildningen. Staten får börja ta kostnaden för utbildningen så att den blir gratis, alltså att studenterna inte behöver ta studielån. Kanske även erbjuda en mindre ersättning.

Polismyndighetens byråkrati växer – inte polisstyrkan

Regeringen har skrutit om att de anställda inom polisen blivit närmare 7 000 fler mellan 2016 och 2021. Det man inte velat tala lika högt om är att den absoluta majoriteten av dessa inte är poliser utan civilanställda – det är myndighetens byråkrati som har svällt, inte polisstyrkan.

Idag gapar mellan var tredje och var fjärde plats på landets polisutbildningar tom. Nyligen meddelade regeringen att man ämnar sänka kraven ytterligare för att råda bot på detta. Officiellt heter det att man gör en ”modernisering” av antagningskraven.

För Sverigedemokraterna är boende på landsbygden enligt Karlsson en viktig väljargrupp och ”ett levande Sverige utanför storstadsområdena” en profilfråga.