SCB senaste partisympatiundersökning visar att två av de tre rödgröna partierna har ett starkare stöd bland utrikes födda än bland inrikes födda. Samtidigt har Miljöpartiet ett lika starkt stöd i båda grupperna. Mot bakgrund av Sveriges demografiska utveckling väcker siffrorna frågan om vilken betydelse väljare som inte är födda i Sverige kommer att få för regeringsbildningen efter valet 2026.

Statistiska centralbyrån (SCB) publicerade den 10 juni sin partisympatiundersökning för maj 2026. Undersökningen visar vilket parti väljarna anser sig stå närmast, oavsett om de faktiskt skulle rösta eller inte. Det skiljer sig från SCB tidigare publicerade skattning av ett hypotetiskt riksdagsval, där hänsyn tas till valdeltagande.

Partisympatiundersökningen ger samtidigt en bild av vilka väljargrupper som utgör partiernas viktigaste stöd. Och de rödgröna partierna sticker ut för att sammantaget ha en kraftig överrepresentation i stöd bland utrikes födda – det rör sig om en majoritet av partiernas väljarunderlag. Och då är inte andra generationens invandrar och övriga som kategoriseras med utrikes bakgrund medräknade.

Större stöd bland utrikes födda

För Socialdemokraterna konstaterar SCB att partiet har ett större stöd bland utrikes födda än bland inrikes födda. Samma mönster gäller för Vänsterpartiet.

Bild: Faksimil SCB.
Bild: Faksimil SCB.

Miljöpartiet uppvisar däremot ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda. Det innebär att partiet har ungefär lika stort stöd i båda grupperna.

Bild: Faksimil SCB.

LÄS ÄVEN: SVT-mätningen: Rödgröna i stor ledning inför valet

Resultatet innebär att samtliga tre partier i det rödgröna blocket har en kraftig överrepresentation på 50 procent eller mer i väljarkåren för utrikes födda jämfört med Sveriges demografiska sammansättning, där gruppen fortfarande utgör en minoritet av befolkningen, cirka 20 procent.

Utrikes bakgrund omfattar fler än de utlandsfödda

SCB redovisning skiljer mellan inrikes och utrikes födda. Men gruppen personer med utländsk bakgrund är betydligt större än så. Utöver de utrikes födda finns också en stor grupp svenskfödda med två utrikes födda föräldrar samt personer med en utrikes född förälder.

Undersökningen redovisar inte partisympatier för dessa grupper. Om deras politiska preferenser i stora drag liknar de utrikes föddas skulle det innebära att väljare med utländsk bakgrund sammantaget utgör en mycket betydande del av de rödgröna partiernas väljarbas.

Kan bli avgörande för regeringsmakten

De flesta opinionsmätningar under det senaste året har pekat mot att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har goda möjligheter att tillsammans bilda regering efter nästa val.

LÄS ÄVEN: Rödgröna styret: Illegala invandrare ska erbjudas förskola

Mot den bakgrunden kan SCB siffror tolkas som att väljare med utländsk bakgrund kan få ett avgörande inflytande över valresultatet. Om de rödgröna partiernas starkare ställning bland utrikes födda inte hade funnits, är det inte självklart att blocket skulle ha samma möjligheter att samla en parlamentarisk majoritet.

Även om det inte går att fastställa exakt hur ett valresultat skulle se ut utan dessa väljare, illustrerar undersökningen hur viktig denna väljargrupp blivit för flera av de partier som aspirerar på regeringsmakten.

Politiska konsekvenser

När stora väljargrupper har en annan bakgrund än majoritetsbefolkningen påverkar det naturligtvis också partiernas strategiska överväganden. Partier söker stöd där väljarna finns, och frågor som är viktiga för invandrargrupper kan därför komma att få ökad tyngd i den politiska debatten.

LÄS ÄVEN: Rödgröna kravet: Hämta tillbaka utvisade

Kritiker menar att detta på sikt riskerar att flytta politikens fokus från frågor som främst berör den traditionella svenska majoritetsbefolkningen och svenska intressen. Andra menar att utvecklingen är en naturlig följd av att Sverige blivit ett mer demografiskt diversifierat land och att politiken bör spegla hela väljarkåren.

Oavsett hur man värderar utvecklingen visar SCB senaste partisympatiundersökning att väljare med utländsk bakgrund spelar en allt viktigare roll i svensk politik – och att deras röster mycket väl kan bli avgörande för vem som styr Sverige efter valet 2026.