Vid årsskiftet ändras reglerna för sjukfrånvaro och karensdagen ersätts med karensavdrag. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig arbetsvecka. Syftet är att göra upplägget mer rättvist och förutsägbart, skriver regeringskansliet.

De flesta arbetstagare i landet har i dagsläget en karensdag, vilket innebär att arbetsgivaren inte behöver betala ut någon ersättning för den första dagen i en sjukperiod. Därefter erhåller arbetstagaren en sjuklön som motsvarar 80 procent av den ordinarie lönen från arbetsgivaren, i 14 dagar.

Den 23 maj röstade riksdagen ja till regeringens förslag om att ersätta karensdagen med ett karensavdrag. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som arbetstagare får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig arbetsvecka, oavsett när sjukanmälan registreras.

Det nya systemet innebär att anställda inte kan undvika ett högt avdrag den första sjukdagen genom att sjukanmäla sig sent under arbetsdagen och därmed räkna den dagen som karensdag.

– Riksdagen vill undvika att man kringgår självrisken genom att sjukanmäla sig sent på dagen. Det kommer alltid att göras ett helt karensavdrag, förklarar Jenny Gustafsson, verksamhetsutvecklare hos Försäkringskassan till Expressen.

Halv sjukfrånvaro

Med regeländringen kommer en arbetstagare som sjukanmäler sig efter halva arbetsdagen att få ett karensavdrag för just halva arbetsdagen. Om arbetstagaren fortfarande är sjuk nästföljande dag kommer återstående del av att dras av tills det blir ett helt karensavdrag.

För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek och karensavdragets storlek kan arbetsmarknadens parter avtala om.

Karensavdraget träder i kraft den 1 januari 2019 och syftet med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist och förutsägbart, skriver regeringskansliet.