Skatteverket: Vi kontrollerar bara om bedragaren själv vill

Mystisk lagstiftning om ”identitetskort för folkbokförda” stoppar Skatteverket från att kolla upp id-kortssökandes uppgifter med Migrationsverket utan den sökandes medgivande. Samma lag stoppar Skatteverkets möjlighet att använda ansiktsigenkänning för att upptäcka om någon har flera identiteter registrerade på sig själv.

I en serie artiklar har Samnytt belyst problemet med människor i Sverige som har tillskansat sig flera identiteter. Den kanske största svagheten i systemet är Skatteverkets id-kortshantering. När någon kommer till Skatteverket och vill ha ut ett id-kort i en viss godtycklig identitet som registrerats hos Migrationsverket så behöver denne bara ta med sig en ”intygsgivare” som intygar att han är den han säger sig vara.

Migrationsverket fotograferar alltid sina klienter men Skatteverket tycks i stort sett aldrig kolla upp med Migrationsverket hur den ursprunglige identitetsinnehavaren ser ut. Med anledning av detta har vi ställt några frågor till Skatteverket.

Lag om identitetskort för folkbokförda

Den första frågan vi ställde till Skatteverkets presstjänst löd enligt följande:

– När någon kommer till Skatteverket och vill ha ett id-kort i en identitet som inregistrerats av Migrationsverket, varför kollar ni inte då vilket foto och vilket fingeravtryck som Migrationsverket registrerat i den identiteten istället för att förlita er på ”intygsgivare”?

Maja på Skatteverkets presstjänst svarar att det finns en lagstiftningsproblematik:

– Så här står det i lagen Lag (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige

”3 § Om sökanden har uppehållstillstånd i Sverige ska han eller hon anses ha styrkt sin identitet om de uppgifter som lämnas i ansökan om identitetskort stämmer överens med vad som har registrerats i fråga om uppehållstillståndet. Identiteten ska dock inte anses ha styrkts på detta sätt, om särskilda skäl talar emot det. Sökanden ska ange om han eller hon vill styrka identiteten på detta sätt.”

Av den anledningen sker en sådan kontroll inte vid varje ansökan.
Vi arbetar fortlöpande med förbättringar av hanteringen och möjligheterna till kontroller inom området.

Kärnpunkten i detta svar är att den som vill ha ett id-kort själv får välja om han vill bli kontrollerad gentemot Migrationsverket.

Kan låta Skatteverket kontrollera med Migrationsverket

Även på sin hemsida förklarar Skatteverket att du som id-kortssökande i en viss identitet – om du själv vill – kan låta Skatteverket kontrollera med Migrationsverket om du är samma person som Migrationsverket registrerat på den uppgivna identiteten:

Du som har uppehållstillstånd i Sverige kan bevisa vem du är (styrka din identitet) genom att låta Skatteverket jämföra dina uppgifter i ansökan med motsvarande uppgifter om dig hos Migrationsverket.

Om du vill bevisa vem du är på detta sätt behöver du tala om det när du ansöker. De uppgifter vi jämför är namn, foto, underskrift, längd, resehandling samt uppehållstillståndskort (bevis om uppehållstillstånd).

Hur många identitetskriminella som låter Skatteverket upptäcka deras kriminalitet genom att kolla med Migrationsverket har vi inte hittat någon statistik om.

Gjorde noll (0) kontroller med Migrationsverket under 2021

För att verkligen klargöra i vilken mån Skatteverket kontrollerar med Migrationsverket när någon söker id-kort har vi ställt ytterligare tre frågor:

1. Är det korrekt uppfattat att Skatteverket bara kontrollerar den id-kortssökandes uppgifter gentemot motsvarande uppgifter hos Migrationsverket om den id-kortssökande själv begär det?

2.Förekommer det att Skatteverket kontrollerar en id-kortssökandes uppgifter gentemot vad som finns lagrat hos Migrationsverket även om den id-kortssökande ej begär det?

3. Vid hur många tillfällen under år 2021 kontrollerade Skatteverket en id-kortssökandes uppgifter gentemot Migrationsverket utan att den id-kortssökande själv begärde det?

Ylva på Skatteverkets presstjänst kommer med tre tydliga svar:

1. Ja.

2. Nej om personen kan styrka sin identitet med godkänd id-handling så behövs inte den kontrollen och alla sökande finns inte hos Migrationsverket.

3. Inte alls då personen i första hand ska visa giltig id-handling. Jämföra med Migrationsverket görs bara om det inte går att få personuppgifterna styrka på något annat sätt.

Går inte ta reda på hur många som använder intygsgivare

Då Ylva i sitt svar fokuserar på att vissa som söker id-kort hos Skatteverket inte använder sig av ”intygsgivare” utan uppvisar en giltig id-handling så var vi tvungna att ställa två ytterligare frågor till presstjänsten:

1. Hur många utländska medborgare valde i samband med id-kortsansökan att under år 2021 låta Skatteverket kontrollera den id-kortssökandes uppgifter gentemot Migrationsverket?

2. Hur många utländska medborgare som beviljades id-kort av Skatteverket under år 2021 valde att använda sig av en så kallad ”intygsgivare” för att få ut id-kortet istället för att styrka sin identitet med hjälp av en egen godkänd id-handling?

Svaren vi fick var att fråga två inte går att besvara eftersom det som efterfrågas inte är ”sökbart”. Fråga ett har vi inte fått svar på än eftersom Ingegerd på Skatteverket först måste kontrollera om det är en uppgift som får lämnas ut.

Samma lag stoppar ansiktsigenkänning

Samnytt har även frågat Skatteverket i vilken utsträckning de använder ansiktsigenkänning eller åtminstone har begärt av Integrationsmyndigheten att få använda ansiktsigenkänning. Skatteverket svarar att även här är det ”Lag om identitetskort för folkbokförda” som sätter stopp:

– Vi har inget tillstånd av det slag som omnämns, då det av lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige 17 §  framgår att ansiktsbilden enligt 2 § 1 och 14 § får inte användas vid sökning med hjälp av automatiserad behandling. Därför finns heller ingen sådan begäran till Integritetsskyddsmyndigheten.

Däremot har Skatteverket lyft behovet av användande av biometri i olika syften kopplat till identifiering i olika sammanhang. Bland annat i samband med SOU 2021:57 Om folkbokföring, samordningsnummer och identitetsnummer.

LÄS MER: Härva med somalier utan taxileg hos Umeå Taxi
LÄS MER: Transportstyrelsen struntar i somaliska bedrägerier med körkort
LÄS MER: Identitetsfusket: Transportstyrelsen har inte begärt att få ansiktsigenkänna
LÄS MER: Transportstyrelsen -Vår databas är för dålig för att hindra identitetsfusk
LÄS MER: Fingeravtryck i pass meningslöst – kollas ej mot databas

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Tomas Svantesson

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.