Mordet på 12-åriga Adriana I Botkyrka som rönt stor bestörtning kan förklaras med att alltfler unga gängkriminella förser sig med skjutvapen. Det menar en kriminolog som SvD har talat med.

Enligt kriminologen Sven Granath utbildar sig inte de unga brottslingarna i skytte utan lär sig nödtorftigt att hantera ett vapen med hjälp av instruktionsvideor på Internet. När det sedan ska skjutas kan kulorna gå lite hursomhelst.

Genom att antalet unga beväpnade kriminella ökat kraftigt ökar också risken att tredje man ska komma i vägen vid gänguppgörelserna, så som skedde i Botkyrka nyligen när en 12-årig flicka som var ute och gick med hunden sköts till döds av misstag.

Utifrån de beslag av illegala skjutvapen som gjorts hittills under 2020 har det bland livstilskriminella på bara ett år blivit dubbelt så vanligt att vara beväpnad.

Enligt Granath är det inte bara pistoler och revolvrar som ökar utan också automatvapen som spottar ut massor av kulor på kort tid och där risken att någon annan än den som är det tilltänkta offret ska skadas eller dödas. Även militära granater har ökat kraftigt, vapen vars användning också är förenade med stora risker att oskyldiga ska drabbas.

De vanligaste vapnen har sitt ursprung i Östeuropa och smugglas in i Sverige under radarn för den landets underdimentionerade tull och gränspolis.

Granath pekar på det stora inflödet av vapen i landet som en av huvudproblemen – ju fler vapen desto längre ned i de kriminella hierarkierna hamnar vapnen. Förr var det exklusivt för lite äldre gängledare att ha ett skjutvapen, idag har även de yngsta i början av sin brottskarriär ofta en pistol i byxlinningen.

I anslutning till gängkriminaliteten har också en musikkultur utvecklats som glorifierar livet som brottsling och där det franställs som “cool” att gå beväpnad.

Granath menar att ansvarig politiker har sovit på sin post och först nu börjar vakna upp till verkligheten om hur den grova kriminaliten i Sverige ser ut och hur tung beväpnad den är.

Skjutvapen används främst för tre ändamål förklarar kriminloligen där den vanligaste är att skaffa sig och upprätthålla kontroll över narkotikamarknaden. På andra och tredje plats kommer indrivning och utpressning.

En skjutning utlöser ofta flera nya när hämnd ska utkrävas. Samtidigt har tröskeln sänkts för när skjutvapen åker fram – det kan räcka att någon känner sig verbalt förolämpad och kränkt och känner att han måste återupprätta sin heder.

Ett stort problem är enligt Granath nyrekryteringen till de kriminella gängen. Att bara höja straffen menar Granath ur sedvanligt kriminologiskt perspektiv inte räcker.

Gangsterrapparna behöver ersättas med positiva förebilder men även migrationspolitiska åtgärder krävs, menar han. Skola och socialtjänst behöver också vara med på tåget.

Fram till slutet på maj i år har polisen beslagtagit flera hundra handeldvapen och tiotals automat- och militärvapen