En afghansk trebarnsfamilj ville ha asyl då dotterns morbror tvångsgift henne med en knarkare som har vapenglada släktingar. De nekades först asyl av Migrationsverket. Äldste sonen får nu stanna med hjälp av gymnasielagen. Mamman får, eftersom hon skiljt sig,  flyktingstatus på grund av brist på “manligt nätverk”. Yngste sonen anses “alternativt skyddsbehövande” och dottern anses vara “flykting” eftersom pappan i familjen är “en äldre man med funktionshinder”.

En afghansk trebarnsfamilj sökte asyl i slutet av år 2015. Vi kallar mamman i familjen för “B”, dottern för “C” och yngsta sonen för “D”. I augusti 2018 beslutade Migrationsverket att utvisa familjen. De överklagade då till migrationsdomstol. Den äldsta sonen har hunnit bli vuxen och har redan sedan tidigare fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Det är lite oklart var pappan i familjen har tagit vägen. Migrationsdomstolen i Göteborg har nyligen i tre separata domar avgjort ärendena som rör mamman, den yngsta sonen och dottern i familjen.

Inför Migrationsverkets avgörande berättade familjen en asylhistoria som gick ut på att dotterns morbror tvingat henne att gifta sig med en knarkare. När dottern ville skilja sig ska det ha lett till konflikter med morbrodern och vapenbråk med knarkarens familj och de ska ha tvingats fly.

Migrationsdomstolen väljer dock att i stort sett helt strunta i de anförda asylberättelserna. Istället utreder domstolen i vilken utsträckning familjemedlemmarna har ett “nätverk” i hemlandet.

Mamman i familjen (UM 12682-18)

LÄS ÄVEN: Skulle utvisas – skilde sig från maken och beviljades flyktingstatus

Efter att Migrationsverket beslutade att utvisa henne så har mamman i familjen ansökt om äktenskapsskillnad. Detta anser domstolen har gjort att hennes tillgång till “manligt nätverk” i Afghanistan har begränsats avsevärt:

“Migrationsdomstolen konstaterar till att börja med att kvinnor utan manligt nätverk i Afghanistan är en sådan utsatt grupp som kan riskera förföljelse på grund av kön. En avgörande fråga vid bedömningen av om B är i behov av internationellt skydd är därför om hon har gjort sannolikt att hon saknar manligt nätverk vid ett återvändande till Afghanistan.

Enligt Migrationsverket utgörs B:s manliga nätverk av hennes make och hennes vuxna son. B har dock anfört att hon ansökt om äktenskapsskillnad. Till stöd för uppgiften har hon gett in ett dagboksblad från Göteborgs tingsrätt. Hon och hennes make har inte heller längre samma bostadsadress.”

Domstolen menar på att eftersom hon “avser att skilja sig” kan maken inte utgöra ett “manligt nätverk” i Afghanistan. Domstolen menar på att den vuxne sonen fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier och inte heller kan utgöra ett manligt nätverk i hemlandet.

Med följande slutmotivering beviljar domstolen kvinnan uppehållstillstånd som konventionsflykting på grund av brist på manligt nätverk:

“Det har inte heller i övrigt framkommit att B vid ett återvändande till Afghanistan skulle ha tillgång till ett manligt nätverk. Det har inte heller framkommit att hennes personliga förhållanden är sådana att hon trots avsaknad av manligt nätverk skulle klara sig på egen hand i Afghanistan. Det saknas adekvat myndighetsskydd i Afghanistan och det finns ingen möjlighet till internflykt. “

Dottern i familjen (UM 12688-18)

Dottern i familjen är född i februari 1996 och uppger i likhet med sin mamma att hon skiljt sig från sin make. Hennes önskan om asyl refereras så här av domstolen:

“Hon har som kvinna haft en svår tillvaro, vilket har eskalerat sedan hon skiljdes från sin man.”

Domstolen menar på att eftersom pappan i familjen är “en äldre man med funktionshinder” så har han en begränsad förmåga att tjänstgöra som “manligt nätverk” för sin dotter:

”Migrationsdomstolen konstaterar till att börja med att kvinnor utan manligt nätverk i Afghanistan är en sådan utsatt grupp som kan riskera förföljelse på grund av kön. En avgörande fråga vid bedömningen av om C är i behov av internationellt skydd är därför om hon har gjort sannolikt att hon saknar manligt nätverk vid ett återvändande till Afghanistan.

Enligt Migrationsverket utgörs C:s manliga nätverk av hennes pappa och hennes vuxna bror. Migrationsdomstolen noterar inledningsvis att C:s pappa är en äldre man med funktionshinder, vilket begränsar hans möjlighet att utgöra manligt nätverk för henne i hemlandet.”

Domstolen konstaterar att den vuxna brodern fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier i Sverige och därför inte kan fungera som “manligt nätverk” i Afghanistan. Som slutlig motivation till att ge den vuxna dottern flyktingstatus och uppehållstillstånd skriver domstolen:

” Det har inte heller i övrigt framkommit att C vid ett återvändande till Afghanistan skulle ha tillgång till ett manligt nätverk. Det har inte heller framkommit att hennes personliga förhållanden är sådana att hon trots avsaknad av manligt nätverk skulle klara sig på egen hand i Afghanistan. Det saknas adekvat myndighetsskydd i Afghanistan och det finns ingen möjlighet till internflykt.”

Yngste sonen i familjen (UM 16361-18)

Den yngsta sonen i familjen är född i januari 2004. Han får uppehållstillstånd som “alternativt skyddsbehövande” med följande motivering:

”D:s nätverk utgörs av hans familj. Migrationsdomstolen konstaterar inledningsvis att D:s vuxna bror har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier i Sverige, och således inte skulle återvända till Afghanistan tillsammans med D (se mål nr UM 12691-18). Hans vuxna bror kan därför inte utgöra nätverk vid ett återvändande till Afghanistan.

Även hans mamma och vuxna syster beviljas idag uppehållstillstånd, och inte heller de kan redan av denna anledning utgöra nätverk för honom i hemlandet (se mål nr UM 12682-18 och UM 12688-18).

Gällande D:s pappa konstaterar migrationsdomstolen att denne för närvarande inte befinner sig i Afghanistan, samt att han är en äldre man med funktionshinder. Migrationsdomstolen bedömer att pappan, även om han skulle återvända till Afghanistan, inte förväntas kunna skydda sin son i den utsträckning som krävs.”

Sverigedemokraterna stödde domslutet

Dömde i alla tre ärendena vid förvaltningsrätten i Göteborg gjorde rådmannen Sara Westerberg och nämndemännen Kaj Kvorning (SD), Margareta Lundin (S) och Anna Hejdenberg Stoltz (V). Domarna var enhälliga.

Kaj Kvorning är Sverigedemokraternas starke man på Orust. Han sitter som ordförande för partiets kommunförening och som ledamot i Orusts kommunstyrelse.

Samhällsnytt har kontaktat Kaj via e-post och SMS och ställt två frågor:

1. Tycker du det är rätt och riktigt att kvinnor ska få asyl i Sverige med motiveringen att de saknar ett “manligt nätverk” i hemlandet?

2. Upplever du dig tvingad utifrån gällande regelverk att rösta för att kvinnor från Afghanistan ska få uppehållstillstånd i Sverige om de gör troligt att de inte har ett manligt nätverk i hemlandet?

Kaj har inte inkommit med något svar.