Tidigare i år skrev Jaktjournalens chefredaktör Daniel Sanchez en ledare där han kritiserade miljonrullning av jägares jaktkortspengar till vad han kallade ”feministisk kvasivetenskap”, pengar som i stället borde gått till jaktrelaterade projekt. För de skogsbolag som hoppat på det trendriktiga genuståget var Sanchez inlägg som att svära i kyrkan. Nu meddelar en av aktörerna, Holmen Skog, att man efter 40 år säger upp Jaktjournalens arrende att jaga på bolagets mark.

Det handlar om ett 3 600 hektar stort område i jämtländska Vattudalen som Jaktjournalen nu sparkas ut från. Tidningen har arrenderat jakträttigheter i området i över fyra decennier men inte längre. Det innebär också att Jaktjournalen inte traditionsenligt kan lotta ut ett antal dagars älgjakt till sina prenumeranter.

Holmen Skog var ett av de bolag reagerade starkt på Sanchez ledare och gick till motangrepp mot Jaktjournalens chefredaktör som man bland annat kallade för ”sexistisk” och beskyllde för att ägna sig åt ”härskarteknik” och ”machokultur”. Skogsbolagets VD Sören Petersson gick ut och meddelande att han ”reagerat starkt” på Sanchez ledartext och ifrågasatte tidningens ”värdegrund”.

I utspelet uppmanades Sanchez ta kontakt med Holmen Slogs regionchef för norra Sverige för ett ”samtal”. Petersson hintade samtidigt om att regionchefen ifråga också bestämmer över det område där Jaktjournalen jagar.

40-årigt jaktarrende uppsagt

Nu en kort tid senare sägs alltså Jaktjournalens drygt 40-åriga jaktarrende i området upp. På tidningen är man övertygad om att det har samband med Sanchez ledartext, men det är något som Holmen Skog förnekar. I stället hävdar bolagets distriktschef Olle Adolfsson att man kommit på att marken hädanefter inte ska arrenderas ut till företag utan endast upplåtas till privatpersoner och att det är därför som Jaktjournalen åker ut.

Att uppsägningen beror på Jaktjournalens kritiska bevakning om jaktkortspengar till genusforskning förnekas av skogsbolaget. Tidningen skriver att man sökt Adolfsson för en kommentar om beslutet men hittills utan framgång.

Sanchez har efter debaclet valt att lämna posten som Jaktjournalens chefredaktör. I sin sista ledartext förklarar han varför och riktar bland annat kritik mot det han kallar ”tangentbordsriddare i skinande rustningar” som har åsikter inte bara om genus utan jakt och jägare i allmänhet utifrån föreställningen att de har en högre moral än andra. Sanchez menar samtidigt att dessa ”moralpredikanter” ofta själva visar sig vara ”de värsta svinen”.

”Mer politik än forskning”

Det genusinriktade forskningsprojektet ”för en hållbar och jämställd viltvård” har även fått kritik från akademiskt håll. Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogisk arbete och nyligen uppmärksammade för boken Genusdoktrinen som hon skrivit tillsammans med journalisten Ivar Arpi, menar att det inte alls handlar om forskning. Detta eftersom man redan på förhand bestämt vilka fel man kommer att hitta och vilka förändringar man vill driva igenom.

– Uppdragsgivaren kan lika gärna beställa ett förändringsarbete och spara in på både pengar och tid som forskning kräver, säger hon i en kommentar till Jaktjournalen.

Det är en ofta framförd kritik mot det som kallas genusvetenskap och genusforskning, att det mer handlar om politisk aktivism än något som uppfyller vedertagna krav på vad som kan kallas vetenskap och forskning. Wyndhamn menar att projekt av det här slaget trots detta ofta får genomslag. Detta på grund av ängslighet över konsekvenser om man inte spelar med.

– När man går in med en tydlig föresats att ändra människors normer innebär det nya regler för vad man får säga eller tycka. Detta läser människor strax av och börjar vakta sin tunga. Normprojekt av det här slaget blir lätt en tung våt filt över samtal och meningsutbyte och om kostnaden är att man blir mer räddhågsen.