En afghan ville ha asyl eftersom han fruktar hämnd efter att ha tipsat afghanska militärer om var det fanns talibaner. Efter att ha nekats uppehållstillstånd av Migrationsverket så valde han att göra två IQ-test innan en migrationsdomstol behandlade hans överklagan. Eftersom mannen presterade så dåligt på IQ-testen så anses det nu inte att man kan hänvisa honom till internflykt inom Afghanistan. Hans hemprovins Nangarhar anses alltför orolig för att han ska kunna bosätta sig där. Afghanen får därför uppehållstillstånd som ”alternativt skyddsbehövande”.

En person som säger sig komma från Afghanistan och som vi kan kalla ”Saddam” sökte asyl i Sverige den 23 januari 2016. Hans asylberättelse refereras i Migrationsverkets beslut i ärendet bland annat med stycket:

”Du brukade gå till din pappa när han arbetade och lämna måltider till honom. En dag mötte du soldater som frågade var i området taliban fanns. Du berättade för soldaterna var de fanns. De började kriga och du gick hem. Efter detta gick du till din moster. Din pappa berättade att taliban ansåg dig vara spion till staten eller agent till regeringen. Taliban kom sedan hem till erat hus och du gömde dig. Därefter flydde du.”

Migrationsverket liksom senare migrationsdomstolen avfärdade denna del av hans historia.

Flera anförda asylskäl

Saddam ville även ha asyl eftersom han har kronisk hepatit B och säger sig vara ”socialt handikappad”. Han hävdar att han är en avfälling med ”inte så stark tro på islam” samt att det föreligger suicidrisk om han utvisas. Han hävdade att han var ett barn men efter en undersökning av Rättsmedicinalverket skrevs hans ålder upp så att han bestämdes ha fyllt 18 år samma dag som Migrationsverket fattade sitt beslut att utvisa honom i mars 2018.

Skrev dåligt på IQ-test

Saddam överklagade sitt utvisningsbeslut till migrationsdomstol. Inför migrationsdomstolens avgörande så säger han sig ha drabbats av ångest, PTSD, sömnstörningar och depression. Dessa påståenden ska åtminstone till viss del vara stärkta av läkarintyg. Saddam har även låtit en psykolog utföra två IQ-test på honom. Om detta står följande i migrationsdomstolens dom:

”Av psykologutlåtandet framgår att psykologen, utifrån anamnes, intervjuer med närstående, observationer, samtal och resultatet av aktuell psykologutredning har bedömt att hans svårigheter går att beskriva med diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Psykologen har bl.a. använt bedömningsinstrumenten Wechsler Intelligence Scale for Children-V (WISC-V) och Rey Complex Figure Test (RCFT), där hans prestationer generellt ligger betydligt under normalområdet. ”

Saddam hävdar själv enligt domen att han som ”utvecklingsstörd och mentalt och socialt handikappad, sammantaget med andra omständigheter i målet” skyndsamt borde beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverket å sin sida anser inte att Saddam ”har en sådan mental mognad som görs gällande.”

Saddam hänvisar vidare till att han bör behandlas som ett barn fast han är vuxen eftersom hans mognad stannat på ett barns nivå bland annat på grund av förföljelse. Han hänvisar till ett dokument kallat ”MIG 2018:6” enligt vilket vuxna, om de befinner på ett barns nivå rent mentalt, under vissa förutsättningar ska kunna behandlas som ett barn vid asylprövning. Det är lättare för barn att få asyl än för vuxna.  Migrationsdomstolen nekar till att behandla honom som om han vore ett barn.

Från det att Migrationsverket beslutade att utvisa Saddam och fram till migrationsdomstolens förhandling så har Migrationsverket bestämt att förhållandena i Saddams hemprovins Nangarhar ska anses försämrade och att ”den rådande situationen av urskillningslöst våld är så allvarlig att var och en riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling enligt artikel 15 c ”. Migrationsverket anser dock att Saddam kan använda sig av ett internflyktsalternativ och flytta till någon annan del av Afghanistan.

Slutligen skriver migrationsdomstolen:

”Saddam är, oaktat att han har gått en viss tid i skola i Sverige och skaffat en anställning, outbildad och utan arbetslivserfarenhet i hemlandet. Han lider av en lindrig intellektuell funktionsnedsättning som gör det svårare för honom att på egen hand försörja sig och som gör honom mer utsatt. Mot bakgrund av detta, situationen för återvändande internflyktingar och särskilt med beaktande av att han saknar nätverk på nämnda internflyktsorter, finner migrationsdomstolen att det inte är rimligt ur ett humanitärt perspektiv att hänvisa Saddam till ett internt flyktalternativ på någon av de orter som Migrationsverket har hänvisat till. ”

Saddam beviljas uppehållstillstånd som ”alternativt skyddsbehövande”. Domen har målnummer UM 4888-18 och går att beställa från förvaltningsrätten i Malmö. De som dömde i målet var rådmannen Roger Karlsson och nämndemännen Kerstin Tarrida (S), Bengt Nilsson (okänd partitillhörighet) och Victor Skougaard (L). Det finns en socialdemokratisk nämndeman som heter Bernt Nilsson. Det är möjligt att det är skrivfel i domen och att det är Bernt som varit nämndeman.