Socialdemokraternas kopplingar till Stalin avslöjas – tvättade blodspengar åt Sovjet
Josef Stalin och Stefan Löfven. Foto: US Army/Socialdemokraterna

Med hjälp från ledande svenska socialdemokrater kunde Stalin komma över pengar för att finansiera sin verksamhet på 1920- och 30-talet. Det framkommer av tidigare hemligstämplade dokument i den svenska Säkerhetspolisens arkiv.

Efter revolutionen 1917, och det inbördeskrig som rasade åren efter den, låg det ryska imperiet i ruiner. Kommunisterna som precis tagit makten och förbjudit privat ägande var i desperat behov av pengar.

Till en början riktades blickarna mot landets guldreserv, tillsammans med det guld, silver, ädelstenar och andra värdeföremål som plundrades från den mördade tsarfamiljens palats, från bankerna, från kyrkorna och från befolkningen. Genom att sälja allt av värde som de kommunistiska revolutionärerna kunde komma över, fick de fram kapital för byggandet av sin nya socialistiska utopi.

Men för att lyckas med det krävdes hjälp utifrån. Det var inte många länder som både hade möjligheten och viljan att hjälpa regimen i det nya Sovjetunionen. Ett undantag fanns emellertid i Sverige, där det fanns socialistiskt sinnade som gärna hjälpte till.

Sovjetisk guldtacka. Foto: Bullion exchanges

Den liberale riksdagsmannen Fredrik Malm har i sin bok ”Naftasyndikatet” kartlagt hur ryska värdeföremål under 1920-talet smugglades ut ur Ryssland med svensk hjälp, något som bland annat Bulletin och Axess uppmärksammar. Malm är själv barnbarnsbarn till Einar Kruse som spelade en central roll i något som beskrivits som världshistoriens största penningtvätt.

Ryskt guld skeppades till Stockholm via nuvarande Tallinn där det smältes ned till guldtackor med nya stämplar. Sedelbuntar skickades sedan tillbaka till kommunistregimen i Moskva. I centrum för denna penningtvättshärva fanns Svenska ekonomiaktiebolaget, grundad av den socialistiske bankiren Olof Aschberg, även känd som farfar till de svenska journalisterna Robert och Richard Aschberg.

Olof Aschberg var nära vän med Socialdemokraternas dåvarande partiledare, statsministern Hjalmar Branting. I bankens styrelse satt två av Brantings barn, hans svärson, en tidigare LO-ordförande samt Socialdemokraternas fullmäktigeordförande i Stockholm.

En av Nafta syndikats bensinmackar. Foto: Länsmuseet Gävleborg

I slutet av 1920-talet sålde Olof Aschberg Svenska ekonomiaktiebolaget till Sovjetunionens statsbank, och Einar Kruse blev direktör för bolaget. 1928 grundades bensinbolaget AB Nafta Syndikat i Sverige där Kruse utsågs till ekonomichef. De ryska kommunisterna hade slut på guld och andra värdeföremål som kunde säljas internationellt och satsade nu istället på att försöka exportera landets olja. Den ryska oljeindustrin hade byggts upp med svensk hjälp under slutet av 1800-talet.

LÄS ÄVEN: Uppgifter: Vänsterpartiet köpte partihögkvarter med pengar från Stalin

Oljan, som producerades med hjälp av sovjetisk slavarbetskraft, såldes i raffinerad form via som mest via 600 bensinmackar i Sverige. Sveriges kommunistiska parti (SKP), nuvarande Vänsterpartiet, fick ta del av vinsten. 1937 kunde partiet köpa sitt nuvarande partihögkvarter på Kungsgatan 84 i Stockholm med hjälp av de sovjetiska oljepengarna. Samma år såldes Nafta Syndikat till amerikanska Gulf Oil Corporation och den sovjetiska satsningen på att sälja bensin till svenska kunder avvecklades.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mattias Albinsson

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.