I Helsingborg har man som på många håll i landet fått klagomål från patienter och anhöriga om att anställda i vård och omsorg inte kan kommunicera på svenska. Men i stället för att anställa personal som kan språket väljer Helsingborg att utbilda de som kan hyfsad svenska till språkombud för att utöver sina ordinarie arbetsuppgifter också hjälpa de som inte talar svenska.

Språkombud är inte en helt ny företeelse i vård och omsorg i Helsingborg men lanseras nu i större skala. När året är till ända ska minst ett sådant finnas på samtliga 60-talet vård- och omsorgsenheter som finns i kommunen, varav många är äldreboenden och boenden för funktionsnedsatta.

Ombudens uppgift är att stötta de många migranter som anställts i vården och omsorgen som inte klarar att kommunicera på svenska. Ombuden är befintliga anställda, ofta själva med invandrarbakgrund men som pratar så pass bra svenska att de klarar jobbet och kan rycka in och hjälp de anställda som inte klarar det.

Det är åtskilliga arbetsmoment i vård och omsorg som kräver att man förstår svenska språket. Även för den mer allmänna kommunikationen med patienter och deras anhöriga fordras att man åtminstone har grundläggande svenska språkkunskaper.

Språkkrav åsidosätts

Det finns krav på detta för att vara anställningsbar men dessa åsidosätts mer som regel än undantag. Vårdgivarna hänvisar till personalbrist och från politiskt håll, där man vill få bort så många migranter som möjligt från den alarmerande höga arbetslöshetsstatistiken, ser man genomfingrarna med regelbrotten. Lidande blir patienter och svensktalande personal.

I Helsingborg och ett antal andra kommuner har man därför kläckt idén med språkombud. Genom att utbilda befintliga anställda som behärskar språket till sådana och låta dem fungera som tolkar och kommunikatörer för de anställda som inte kan någon svenska, kan kommunen fortsätta ta in nyanlända migranter i vård och omsorg som helt saknar svenska språkkunskaper.

– Det handlar om att stödja språkutvecklingen på arbetsplatsen, säger omsorgsdirektör Annika Andersson i Helsingborg med en något tjusigare formulering av projektet.

Språkombuden själva kritiska

Florenta Ganios är ett av de språkombud som redan finns i kommunen. Hennes egentliga jobb är det som undersköterska inom hemvården men på senare tid har arbetsbeskrivningen utökats till att vara ombud för de kollegor som i motsats till henne själv inte kan språket.

Hon berättar för statstelevisionen att denna extra pålaga har varit svår. Detta eftersom många som inte kan svenska inte ber om hjälp utan mörkar sina bristande språkkunskaper så att arbetet blir lidande.

Det verkligt stora problemet är enligt Florenta att det anställs personer som inte kan tillräckligt bra svenska, och det förändras inte genom införandet av språkombud. Tvärtom kan det fungera som incitament för vårdgivarna att anställa ännu fler som inte kan språket:

– Det är dåligt att man tar in personal som inte behärskar svenska, vårdtagarna känner sig inte trygga.

Erkänner språkproblemen

Stats-TV har även talat med vård- och omsorgsnämndens ordförande Lars Thunberg (KD) som vidgår att språkbrister bland vård- och omsorgsanställda är ett problem i verksamheten i dag.

Men att ändra på det måste stå tillbaka, menar han, för det prioriterade målet att få så många nyanlända som möjligt från bidrag till jobb. Där har språkombud blivit lösningen.

– Utmaningen är att vi behöver anställa alla som vill jobba inom vård- och omsorg. Då behöver vi se till att även de som inte är fullfjädrade i svenska också kan anställas.

Thunberg hoppas också att de som utbildas till språkombud inte ska se den extra arbetsbelastningen som betungande utan i stället entusiasmeras av att vara en del i att kommunikationen på vårdinrättningen där de arbetar blir bättre.

– Jag tror vinsten blir större än det man upplever som en nackdel. Det blir ett lyft för många som är intresserade av språk.

LÄS ÄVEN: SVT: Språktester på äldreboende är diskriminering