Sveriges radio censurerade de ukrainska flyktingkvinnornas berättelser om händelsen förra veckan då främmande män tog sig in på deras boende. Det kan Samnytt avslöja idag. Kvinnorna påpekade för statsradions reporter att männen var afrikaner, något som klipptes bort inför sändningen.
– Jag känner inte att jag vill sitta och diskutera i detalj vilka överväganden vi gjorde, säger Sveriges radios Jakob Odelstad till Samnytt.
Samnytt har under helgen pratat med flera personer med anledning av händelsen förra veckan då flera okända män försökte ta sig in på ett boende i Örebro för ukrainska kvinnor och barn på flykt undan kriget i Ukraina. De vi pratat med är antingen själva flyktingar eller arbetar med att hjälpa flyktingarna på boendet.
En av dem vi pratat med var på plats och hörde när Sveriges radio intervjuade de ukrainska flyktingarna några dagar efter händelsen. Personen reagerar på att statsradion valde att utelämna delar av kvinnornas vittnesmål.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Jag var med när kvinnorna berättade, säger personen som önskar vara anonym.
– Kvinnor från Ukraina säger inte ”en man”, utan de säger ”en arabisk man” eller ”en svart man”. Det kortades ned i intervjun. Det var mycket som försvann.
Afrikanska män
Enligt en av de kvinnor Samnytt pratat med var männen som tog sig in på boendet somalier. En annan av kvinnorna vi pratat med är däremot inte lika säker.
– De var svarta människor. Långa och smala med svart hudfärg, säger kvinnan men tillägger senare:
– Vi vet att de såg ut som afroamerikaner, men är inte säkra på om de var somalier.
Signalement försvann
När statsradion sände sitt inslag hade emellertid alla detaljer som beskrev hur de främmande männen såg ut klippts bort. I en mejlkonversation med Nyheter Idag hävdar radioreportern Jakob Odelstad att de signalementsuppgifter han fick från kvinnorna var ”rätt vaga”.
När Samnytt ringer upp Odelstad och frågar om han fick något signalement på männen, svarar han såhär:
– Utifrån vad de berättade kan man inte identifiera männen. Det ger inte polisen mycket att gå på.
Men berättade kvinnorna något om hur männen såg ut?
– Jag vill inte gå in och berätta i detalj vad de sade, eftersom de sade det direkt till mig. Men de sade inte på det viset att polisen skulle ha nytta av det vid en identifiering.
”Jag minns inte”
När Samnytt påpekar att vi pratat med en person som var med under intervjun, hävdar Jakob Odelstad att han inte kommer ihåg vilka uppgifter de ukrainska kvinnorna gav till honom.
– Jag minns inte exakt vilka ord de sade. Då måste jag kolla på råmaterialet. Jag är inte på jobbet nu så det är inget jag kan göra. Jag minns inte exakt vad de sade, säger han.
Sticker inte en sådan uppgift ut? Hur de beskriver männen är väl ganska centralt för storyn?
– Jag måste dubbelkolla exakt hur det lät innan jag uttalar mig. Jag måste kolla på råmaterialet. Jag kommer inte ihåg exakt i detalj vad de sade.
Vet du på ett ungefär vad de sade?
– Det är inget jag vill sitta och gå igenom exakt vad de har sagt i intervjun. Det är delar som vi inte har med.
”Vaga signalement”
När Samnytt läser upp de signalement på männen som vi fått från de ukrainska kvinnorna, där männen beskrivs som att de ”såg ut som afroamerikaner”, att de var ”svarta människor” och ”långa och smala med svart hudfärg”, så tycker Jakob Odelstad att det är ”vaga signalement”.
– Jag känner inte att jag vill sitta och diskutera i detalj vilka överväganden vi gjorde om vad vi tog med och inte tog med. Vi ville fokusera på deras upplevelser och att det här hade hänt, säger han.
– Men jag uppfattade inte att signalementen var så tydliga att man kunde identifiera personerna beroende på vad de sade. Så jag tycker att det var vaga signalement, säger Jakob Odelstad.
