Så tjänar staten miljarder på elkrisen – ”Elpriserna går i spagat”
Foto: WEF/SVK

Svenska staten tjänar tiotals miljarder på den pågående elkrisen. Genom skatter och dolda avgifter flödar pengarna in i skattekassan på ett sätt de aldrig tidigare gjort. Inte minst tjänar staten pengar på så kallade kapacitetsavgifter, även kända som ”flaskhalsintäkter”, i det svenska elnätet.
– Det har skett en väldigt dramatisk förändring, säger Harald Klomp som står bakom sajten elstatistik.se till Samnytt.

Vinterns rekordhöga elpriser är en ekonomisk plåga för svenskarna. I sociala medier har många senaste veckorna vittnat om inställda julfiranden och uteblivna julklappar till barnen på grund av de ökande kostnaderna.

Andra har tvingats stänga av såväl värme som belysning och spenderat julhelgen under filtar i kalla bostäder för att få ekonomin att gå ihop.

LÄS MER: Drabbad av rödgröna elkrisen – ensamstående mamma tvingas stänga av värmen i vinterkylan

Nu undrar allt fler vart alla pengar egentligen tar vägen.

Hamnar hos staten

Förra tisdagen låg, som så många gånger tidigare under vintern, elpriset i södra halvan av Sverige på rekordhöga nivåer. En kund med rörligt elpris betalade då omkring 8:50 per kilowattimme för elen när priset var som högst under eftermiddagen.

Men samtidigt sattes ett annat rekord som det inte pratas lika högt om. Svenska staten drog då via det statliga affärsverket Svenska kraftnät in över en halv miljard kronor på så kallade kapacitetsavgifter – på en enda dag. Som jämförelse är det ungefär tio gånger mer än staten fick in i bensinskatt samma dag.

Staten har aldrig tidigare fått in så många miljarder i kapacitetsavgifter som den fått in i december månad i år. Hittills rör det sig om omkring sex miljarder kronor på en enda månad.

”Flaskhalsintäkter”

Kapacitetsavgifter kallas ibland även för ”flaskhalsintäkter”. Vad det i korthet handlar om är att Sverige, och resten av norra Europa, är indelat i olika så kallade elområden.

Produktionen och förbrukningen av elenergi är olika stor mellan de olika elområdena. Det innebär att Svenska kraftnät hela tiden måste överföra el mellan dem för att se till att säkerställa tillgången till elkraft.

I synnerhet handlar det om överföring av elektricitet från norra Sverige, där landets stora vattenkraftverk finns, till södra Sverige, där de större städerna och förbrukningen finns.

Elkraftsituationen under eftermiddagen den 21 december 2021. Faksimil

Elpriset för varje timme inom de olika elområdena bestäms av handeln på den nordiska elbörsen Nord Pool. Om priset är lika högt inom de elområden Svenska kraftnät överför elkraft mellan tas ingen avgift ut. Om priset däremot är högre i det elområde elen överförs till, så tar Svenska kraftnät mellanskillnaden i kapacitetsavgift. Eller flaskhalsintäkt, om man så vill.

Den 21 december var överföringen av elkraft mellan norra och södra Sverige väldigt hög. Samtidigt var prisskillnaden mellan elområdena större än vanligt. Det gav upphov till Svenska kraftnäts rekordintäkter i kapacitetsavgifter på över en halv miljard kronor den dagen.

Kritik mot systemet

Tanken med kapacitetsavgifterna är att de ska uppmuntra parterna på elmarknaden att producera mer el där den behövs som mest och är dyrast, samt ge en signal om var överföringskapaciteten måste förstärkas.

Kritiker menar emellertid att eftersom staten och Svenska kraftnät tjänar pengar på de stora skillnaderna i elpriser, så saknas incitament för dem att lösa elkrisen. Ju mer elpriset stiger, desto mer pengar tjänar staten.

”Svenska kraftnät arbetar med att förstärka elnätet. Men incitamentet är negativt då Svenska kraftnät får ta ut allt högre avgifter i takt med den växande kapacitetsbristen”, skrev exempelvis Magnus Olsson, teknologie doktor i elektriska energisystem, i en debattartikel i december förra året.

Kritiker har även påpekat att regeringen har ett högt ställt vinstkrav på Svenska kraftnät, 6 procent per år, och därför har intressen av att affärsverket genererar intäkter.

”En väldigt dramatisk förändring”

En av dem som intresserar sig för kapacitetsavgifterna är civilingenjören Harald Klomp. Han står bakom hemsidan elstatistik.se där besökarna kan följa hur mycket pengar Svenska kraftnät drar in varje dag på trängseln i elnätet.

Klomp jobbar till vardags som affärsstrateg på Vattenfall Eldistibution, men är noga med att påpeka att han uttalar sig för Samnytt i egenskap av privatperson och inte som representant för Vattenfall.

Harald Klomp. Foto: Pressbild

Klomp konstaterar att kapacitetsavgifterna ökat kraftigt, i synnerhet de senaste två åren.

– Det har skett en väldigt dramatisk förändring. Om man går tillbaka till 2013 och fram till 2019, så har det legat runt en halv till en miljard per år, säger Harald Klomp till Samnytt och fortsätter:

– Sedan 2019 har det skett ett markant trendbrott där elpriserna går i spagat. 2021 har enskilda dagar överträffat hela år.

Nedlagda kärnreaktorer

Harald Klomp konstaterar att flaskhalsinäkterna främst skjutit i höjden som konsekvens av att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 2 och 1 stängdes 2019 respektive 2020.

– Nedstängda reaktorer i Varberg har gett förändrade flöden i elnätet, vilket gör att vi inte kan föra över lika mycket mellan elprisområdena. Detta sänker intäkterna för producenter norr om Gävle och ökar kostnader för konsumenterna söderut, säger han.

De stora prisskillnader som uppstått mellan elområdena till följd av den rödgröna kärnkraftsavvecklingen kan staten genom Svenska kraftnät därför tjäna pengar på.

50 miljarder kronor

Samnytt har tillsammans med Harald Klomp gått igenom hans beräkningar av kapacitetsavgifterna. Matematiken är inte särskilt komplicerad, men tidskrävande. Det handlar om hundratusentals dataposter; elpriser och elkraftflöden för varje timme sedan början av 2013.

De siffror vi presenterar är ungefärliga, inte exakta, och bygger på siffror från Nord Pools spothandel från dagen innan varje dag då elen levereras. Flödena justeras därefter något i en intradagshandel.

Inte minst är det den ökande mängden vindkraft som gör det svårt för elhandelsaktörerna att på förhand planera hur mycket elkraft de behöver köpa in respektive kan sälja dagen därpå. Handeln pågår fram till timmen innan den ska levereras.

Vindkraftverk i Skåne. Foto: News Øresund – Johan Wessman

Enligt Samnytts beräkningar drog Svenska kraftnät in 17,1 miljarder på kapacitetsavgifter från 1 januari fram till 27 december 2021 för handel inom Sverige. Dessutom drog det statliga affärsverket in ytterligare nästan en miljard kronor på import av elkraft från Danmark, Norge och Finland. Siffror för elhandeln med Polen och Tyskland är dessvärre ofullständig.

Under 2021 får staten enligt statsbudgeten in 27 miljarder i elskatt. Därtill kommer elcertifikat och avgifter från kärnkraftverken, samt överskott från den transmissionsnätstariff som Svenska kraftnät också tar ut av nätkunderna. Sammantaget handlar det om omkring 50 miljarder kronor för 2021.

Som grädde på moset betalar dessutom elkunderna allt mer i moms på de skenande elpriserna. Hur många extra miljarder staten får in i momsintäkter på grund av elkrisen är okänt och svårt att beräkna.

Bekräftas av Svenska kraftnät

Erik Ek är strategisk driftchef på Svenska kraftnät. Han skriver i ett mejl till Samnytt att affärsverket enligt sin prognos för 2021 kommer få in omkring 15 miljarder kronor på kapacitetsavgifterna. Det är långt mer än under något tidigare år.

Ek hänvisar i övrigt till en debattartikel skriven av Svenska kraftnäts finansdirektör Peter Wigert där kritiken mot kapacitetsavgifterna avfärdas som ett ”missförstånd”. Anledningen är hur pengarna bokförs av affärsverket.

”De medel som kapacitetsavgifterna genererar bokförs hos Svenska kraftnät inte som en intäkt, utan som en skuld till landets elkunder”, skriver Wigert.

Med det menar Wigert att pengarna som staten får in genom kapacitetsavgifterna används till ”investeringar i ökad överföringskapacitet och mothandel”. 23,3 miljarder ska de kommande tre åren investeras i transmissionsnätet och stödjande IT-system, enligt ett pressmeddelande.

Fotnot: Harald Klomp är även lokalpolitiker för Kristdemokraterna i Uppsala.

LÄS ÄVEN: Elkrisen Miljöpartiets fel enligt svenska folket

LÄS MER: SR försvarar Miljöpartiet: Inte ondskan till allt som sker i landet

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mattias Albinsson

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Stötta Samnytt
Etablissemanget försöker strypa vår ekonomi. Vill du fortsätta läsa Samnytt?
Bli då prenumerant för endast 19 kronor första månaden!