Carl Heath, särskild utredare för regeringen, lämnade i tisdags betänkandet ”Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Han menar att ”näthatet i dag är så omfattande att det stör det demokratiska samtalet”. En av åtgärderna som förslås i betänkandet är bland annat att använda försvaret för att ”öka motståndskraften” mot de som utredaren påstår är ”propaganda och näthat”.

Heath pekar ut Ryssland, ”högerextrema grupperingar”, det kinesiska kommunistpartiet och den amerikanska presidentadministrationen som spridare av desinformation och propaganda.

Han tar samtidigt upp ”globala plattformsföretag” och att det finns behov av reglering, men inte utifrån nätjättarnas censur mot konservativa åsikter, utan vill istället att man ska lagstifta för mer censur:

En utredning bör tillsättas för att analysera hur demokratin påverkas av globala plattformsföretag och om det finns behov av reglering. Det är problematiskt att desinformation, propaganda och näthat sprids på arenor som ägs och kontrolleras av globala plattformsföretag, men som i stor utsträckning inte regleras av vår nationella lagstiftning.

Dessa företag har stor påverkan på hur åsiktsbildningen tar sig uttryck genom bland annat den innehållsmoderering som sker på plattformarna. Sverige måste ta ställning till hur dessa utmaningar ska mötas.

Vill använda försvaret mot oliktänkande

Under rubriken ”Det behövs en bred samling för stärkt demokratisk motståndskraft” skriver Heath även att han vill ”engagera” den svenska Försvarsmakten för ”ökad motståndskraft” mot vad han kallar ”desinformation, propaganda och näthat”.

Alla dessa förslag sker samtidigt som nätjättarna allt mer censurerar konservativa och invandringskritiska röster från att synas eller höras, något Samhällsnytt rapporterat om ingående.

I USA är debatten annorlunda. Där har farhågor om denna censur också lett till diskussioner om lagstiftning, men inte om mer censur som i Sverige, utan mindre.

Lagförslag mot censur

Den amerikanske senatorn Josh Hawley (R) presenterade i onsdags ett lagförslag för att ge amerikaner möjligheten att stämma stora IT-jättar som Facebook, Google och Twitter om de sysslar med selektiv censur. Förslaget skulle isåfall stoppa deras immunitet om de inte uppdaterar sina användaravtal.

LÄS MER: Nytt lagförslag: ska kunna stämma IT-jättarna för selektiv censur

Även Donald Trump har sett farorna med IT-jättarna. Den amerikanske presidenten har sedan han tillträdde 2016 pekat ut den systematiska censuren av konservativa och alternativa röster på de stora plattformarna som ett stort yttrandefrihetsproblem. Han skrev i somras under en presidentorder som ska motverka censur av konservativa röster.

LÄS MER: Trumps presidentorder underskriven – ska motverka censur av konservativa

Men i Sverige delar den politiska eliten utredaren Carl Heaths iver att nätjättarna ska utöka sin censur. Förra året gick inrikesministeer Mikael Damberg ut och krävde mer censur från IT-jättarna.

LÄS MER: Regeringen kräver mer censur från it-jättarna: ”Det finns mycket kvar att göra”

Läs mer om nätjättarnas censur mot oliktänkande här.