Efter fem år som EU:s migrationskommissionär får Ylva Johansson (S) ett nytt toppuppdrag i Bryssel. Hon blir unionens särskilda sändebud med ansvar för ukrainare på flykt. Uppdraget innebär att hantera både återvändande och integration – ett arbete som knyter an till hennes tidigare roll som arkitekt bakom EU:s migrationspakt.

Nästa vecka tillträder Ylva Johansson som EU:s särskilda sändebud för ukrainare som flytt till unionen. Uppdraget innebär att samordna medlemsländernas insatser, bidra till långsiktiga lösningar och vara unionens kontaktperson gentemot ukrainska myndigheter.

– Vi har ju ungefär 4,5 miljoner ukrainare i EU. De har varit här på det tillfälliga massflyktsdirektivet, som man kommer föreslå att förlänga. Men det är ju en tillfällig status. Det är inte hållbart i längden, säger Johansson i en kommentar till Aftonbladet.

LÄS ÄVEN: Ylva Johanssons order till EU:s gränschef: “Ta in migranter och välkomna dem”

EU-kommissionen förbereder nu att förlänga skyddet med ytterligare ett år, vilket i så fall innebär att direktivet gällt i totalt fem år.

– Det finns en stark solidaritet och kommissionen kommer att föreslå att man förlänger massflyktsdirektivet ytterligare ett år. Det vet jag att det finns stöd för bland medlemsländerna, säger hon.

Fokus på återvändande och integration

En del av uppdraget är att skapa förutsättningar för ukrainare att återvända hem när säkerhetsläget tillåter. Johansson kommer också ha ansvar för ukrainare som vill stanna kvar i EU.

– Det kommer i dag ungefär 10  000 ukrainare per vecka som får nya uppehållstillstånd i EU. Vi har några som åker tillbaka, men det är fler som kommer. Frågan är hur vi ska handskas med det här på ett bra sätt, säger Johansson.

LÄS ÄVEN: Ylva Johansson: ”Utan invandringen skulle vi svälta”

Johansson ska också arbeta med det nya EU-initiativet “unity hubs”, center i samarbete med Ukraina som ska ge vägledning om återvändande och integration.

Vill jämna ut ansvaret mellan medlemsländerna

Det finns oro för en obalanserad bördefördelning inom unionen, något som Johansson kommer få i uppdrag att hantera.

– Det får inte bli så att om man har fått uppehållstillstånd i ett medlemsland så kan man sedan välja att flytta till ett annat. Vi har ett ganska spritt ansvar för ukrainarna inom EU.

LÄS ÄVEN: Johansson: EU behöver en miljon migranter per år

Hon pekar särskilt ut Tyskland, Tjeckien, Estland och Polen som länder som tar ett oproportionerligt stort ansvar, men nämner inte egna landet Sverige som sticker ut ännu mer i asylmottagande

Omstridd migrationspolitiker

Ylva Johansson, som varit EU:s inrikes- och migrationskommissionär 2019–2024, har under sin tid i kommissionen varit en av de mest synliga förespråkarna för ökad legal migration till EU. Hon har flera gånger uttalat att EU behöver omkring en miljon nya migranter varje år för att kompensera för ett demografiskt underskott:

– Utan invandringen skulle vi svälta, sa hon vid ett möte i Aten i januari 2024.

Som mamma till EU:s migrationspakt, genom vilken medlemsländernas asylmottagande ska beslutas centralt i Bryssel, har hon förespråkat att länder som inte rättar in sig ledet ska kunna åtalas

LÄS ÄVEN: Ylva Johansson: Länder som inte följer migrationspakten kan åtalas

Hon har även drivit på för en så kallad talangpool med målet att locka sju miljoner nya migranter till EU på fem år – inte enbart högkvalificerade, utan även för låg- och medelkvalificerade jobb. I samband med detta har hon velat sänka kraven på kvalifikationer för arbetssökande från tredje världen.

Kritiserad men inflytelserik

Johansson har också kritiserats för att blanda ihop Frontex roll som gränsbevakare med ett migrationspolitiskt verktyg. Den tidigare Frontexchefen Fabrice Leggeri påstod att Johansson beordrat honom att ”ta in migranter och välkomna dem eftersom de kommer av kärlek”, vilket dock EU-kommissionen senare tillbakavisade som falskt.

LÄS ÄVEN: Ylva Johansson vill locka sju miljoner nya migranter till EU via ”talangpool”

Som kommissionär har hon fördömt så kallade pushbacks där migranter pressas av länder att återvända, och hållit fast vid att rätten att söka asyl är fundamental – även när medlemsländer velat sätta stopp för irreguljär migration.

Stickande i parlamentet

Ylva Johansson har uppmärksammats i media för att sticka under arbetstid, även under tal av kommissionsordförande Ursula von der Leyen. Detta med en månadslön på runt 250 000 kronor. Det har fått kritik – men också beskrivits som en personlig signatur. Johansson själv har inte kommenterat saken i detalj, men verkar inte se något problem med att kombinera koncentration med handarbete.

LÄS ÄVEN: Ylva Johansson har 270 000 i månadslön – stickar på arbetstid

Stefan Löfven raderar kritiska kommentarer: “Hoppas du blir avsatt”