Stockholm satsar på röstmottagare med Mena-bakgrund i valet

Stockholms stad satsar på röstmottagare som har rötterna i Mellanöstern och Afrika i höstens val. Den som kan språk som somaliska, tigrinja eller arabiska har förtur till jobben.
– Det är meriterande, säger valnämndens kanslichef Eva Debels till Samnytt.

Bor du i Stockholm, är helsvensk och talar flytande svenska, engelska, tyska och franska? Då har du tyvärr inte de bästa förutsättningarna för att få arbeta som röstmottagare i valet i september i år.

Anledningen är att valnämnden prioriterar mer orientaliska språk som arabiska, dari, kurdiska, persiska, somaliska och tigrinja. Även teckenspråk är ett språk som efterfrågas, enligt det formulär för intresseanmälan som Stockholms stad har på sin hemsida.

”Meriterande”

Eva Debels är kanslichef på Stockholms stads valnämnd. Hon förklarar för Samnytt att staden aktivt arbetat med att öka den så kallade mångfalden bland röstmottagarna sedan 2006.

Bland annat handlar det om att de som talar vissa språk har förtur till jobben.

– Framförallt är det så att det är meriterande i de områden där de här språken är vanligt förekommande, säger Debels.

Så om man är svensk, så har man mindre chans att bli röstmottagare i Rinkeby till exempel?

– Nej, det skulle jag inte säga.

Men du säger att det är meriterande om man kan de språken?

– Ja, det är det absolut. Men det jag tänker är att det finns en massa andra aspekter som vi tittar på också.

”Alla måste kunna svenska”

Eva Debels pekar bland annat på att valnämnden gärna vill ha röstmottagare som bor nära vallokalerna, för att säkerställa att det är enkelt för dem att ta sig till vallokalen på valdagen. Men att enbart tala arabiska eller somaliska räcker inte.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Svenskar inte välkomna när Ikea söker sommarjobbare

– Alla måste kunna svenska, säger hon.

Varför räcker det inte med att kunna svenska om man arbetar som röstmottagare i ett svenskt val? Varför måste man kunna fler språk?

– Därför att då har man möjlighet att förklara för väljarna hur röstning går till, och hjälpa dem.

Att ha vissa språkkrav som gör att svenskar har sämre chanser att få jobben som röstmottagare, tycker Eva Debels inte är särskilt konstigt.

– Det är meriterande. Så är det alltid när du rekryterar människor. Det finns alltid saker som är meriterande. Läs vilken jobbannons som helst. Där finns det alltid saker som är meriterande.

Fast här handlar det om vissa språk. Vilka andra än eritreaner är det som kan tigrinja till exempel?

– Inte vet jag.

Inte diskriminering

Eva Debels håller med om att inget av de språk som anses vara meriterande är officiella minoritespråk i Sverige; som finska, romani eller samiska. Inte heller goda kunskaper i engelska, eller stora EU-språk som tyska, franska eller spanska ger förtur till jobben.

Och på en direkt fråga om det inte kan anses utgöra diskriminering att formulera jobbannonsen så att den ger vissa etniska eller nationella grupper förtur, så svarar hon:

– Det är ett jättekonstigt resonemang som du håller på med!

Hon säger sedan, syftandes på invandrare som talar något av de sex Mena-språken (Mellanöstern och Nordafrika):

– De är väl svenskar?

Fast det är inte särskilt många som inte har ursprung i Eritrea som pratar tigrinja i Sverige, och det är inte särskilt många som har ursprung från annan plats än Somalia som pratar somaliska?

– Ja, men de är väl fortfarande svenskar?

Debels står fast vid att jobbannonsen inte är diskriminerande, och tillägger sedan:

– Du har din fulla rätt att anmäla oss till DO, om du tycker att vi gör någon form av diskriminering.

– Vi har en princip för rekrytering. I den så är det så att det är meriterande att prata de här språken, och vi placerar de röstmottagarna i de områden där de här språken är vanligt förekommande, avslutar Eva Debels.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Röstbussar samlar in invandrares röster – ”Vet inte vad röstkortet är”